onsdag 13 december 2017

torsdag 16 november 2017

Alzheimer går hand i hand med diabetes

Ju högre blodsockret var i hjärnan, desto värre var symptomen på alzheimer innan personen dog.


Varför pratar inte läkare mer om detta? Undrade jag när jag skrev boken. Och det undrar jag fortfarande, för hypotesen att alzheimer är en form av diabetes (eller går hand i hand med typ 2-diabetes) blir bara starkare och starkare.

Studier har bekräftat att sjukdomsförloppet går snabbare hos personer med högt blodsocker. Med hjälp av ett blodprov som mätte insulinresistens i hjärnan har forskare kunnat förutspå utvecklingen av demens och ungdomar med fetma och insulinresistens har förhöjda nivåer av ämnen som är kopplade till en ökad risk för alzheimer i blodet.

Läs det sista meningen igen. Låt den sjunka in, innan du går vidare till veckans nyhet.

Läs hela Ann Fernholms inlägg här >>>

måndag 23 oktober 2017

Utredning av diabetes

Klockan ringde mycket tidigare än vad jag är van vid. Fem minuter senare larmade min iPhone. På min iPhone stod det blodprov 08:00.

In i duschen för att tvätta av mig alla avlagda skinnrester. För det är ju så att man gnider av gammalt skinn i sängen på nätterna.

På plats i god tid möter jag Maria. Hon tar två prover i fingret och far iväg för analys till labrummet. När hon kom tillbaka berättade hon att det ena värdet visade på typisk diabetes 2, medan det andra värdet visade på prediabetes.

Hon berättade att hon ville ha ett blodprov från en ven i armvecket för att mer noggrant kunna fastställa om jag har diabetes eller inte. Svar kommer senare idag.

Jag tror att det är lika bra att börja förbereda mig på kostomläggning, för att inte utveckla en fullskalig diabetes 2. LCHF är en sådan metod, vilken verkar mest human.

Intervju om kost och diabetes med Dr Sarah Hallberg

söndag 15 oktober 2017

Sockrets påverkan på diabetes och cancer

Jag var på vårdcentralen (VC) och tog blodprov efter att under en tid haft en oförklarlig törst. Det ena provet visade ganska högt värde, medan det andra provet var ganska normalt.

Jag ska besöka VC igen om två veckor. Då blir det nya prover. Tanken är att jag kan ha drabbats av prediabetes, vilket är ett förstadium till diabetes 2.

Visar de nya proverna resultat i överkant, berättade min sjuksköterska att man ska provocera min bukspottskörtel med koncentrerad sockerlösning.

Det innebär blodprov på fastande mage. Sedan får jag dricka en sockerlösning och sitta ner trettio minuter. Efter de trettio minuterna tar man nytt blodprov.

Man gör denna manöver för att se om min bukspottkörtel klarar av att producera tillräckligt med insulin för att jag ska må bra. Resultatet redovisas här om ett par veckor.

På grund av eventuell och befarad diabetes har jag börjat titta på LCHF igen och på allvar. Det har gått så långt att jag blivit medlem hos Kostdoktorn.

Bilden härunder är från en föreläsning på YouTube. Det visar på dagens största bekymmer. Sockrets påverkan på diabetes och cancer.

The Wb EffectLäs även om Staffan Lindebergs paleokost: Minnesord över Staffan Lindeberg (1950-2016), innehåller det mesta av Staffans arbete för människors hälsosamma liv.

Jag träffade Staffan vid ett besök på de vårdcentral han tillfälligt arbetade på i början av det nya millenniet. Han berättade då att jag var för tjock. Visst hade han rätt, då jag vägde 91 kilo till 172 centimeters längd.

Mina "vänner" tyckte det skulle gå fortare att hoppa över mig än att springa runt mig. Så var det då för ca 15 kilo sedan. Fortfarande har jag 7 - 8 kilo kvar att tappa för att må riktigt bra.

tisdag 19 september 2017

Undersköterskan – äldreomsorgens nyckelspelare

Jag prenumererar på Gothia Fortbildning och fick detta mejl idag. Det är intressant läsning. Vi som har varit nära vården och kanske även inne i äldrevården, ser behovet av fler USKOR.

Äldreomsorgen står och faller med undersköterskan. Men samtidigt som fler äldre ställer ökade krav på omsorgen, är det ett bristyrke. För att klara utmaningarna krävs att äldreomsorgen kan attrahera, rekrytera och behålla denna nyckelspelare.

Detta är en angelägen bok som fokuserar på Sveriges största yrkesgrupp, undersköterskan. Budskapet är att äldreomsorgens framtid måste diskuteras utifrån några centrala frågor: vem ska arbeta där, vilken kompetens krävs och hur ska löneutvecklingen se ut?

Boken bygger på författarens långa erfarenhet från äldreomsorgen och tar avstamp i forskning samt arbetsmodellen vid äldreboendet Tre Stiftelser.

Varför har du skrivit Undersköterskan?


Jag vill ha en diskussion om äldreomsorgens framtid. Undersköterskan är en nyckelspelare, men uppmärksammas sällan. Mitt budskap är att vi måste satsa på undersköterskorna, utbilda fler och höja yrkets status för att kunna attrahera, rekrytera och behålla personal.

Provläs boken

Om Monica Berglund



Gemensamt ledarskap i äldreomsorgen


Äldreomsorgen jobbar hårt med att skapa mer attraktiva arbetsplatser för att behålla och rekrytera personal. Det kräver både nya idéer och mod. Det har Monica Berglund, vd för äldreboendet Tre Stiftelser i Göteborg. Läs mer....

torsdag 14 september 2017

Därför drabbas allt fler av bröstcancer

Jag läser en intressant artikel i Hemmets veckotidning. Artikeln handlar om bröstcancer och alla konstiga förslag på att motverka detta otyg som ju cancer får anses vara.

Här en liten introduktion. Sedan får ni läsa vidare från länken i slutat av denna text. Jätteintressant.

Risken är en på tio att du får bröstcancer innan 80-årsdagen. Med så skrämmande statistik frodas förstås myterna. Här reder vi ut vad vi faktiskt vet om orsakerna till tumörerna.



Drick rödbetsjuice. Släng din vanliga deodorant. Stressa inte! Och undvik för allt i världen socker i kosten …

Det går knappt att öppna en tidning utan att hitta en ny notis om vad som ökar eller minskar risken för cancer. Berättelser om patienter som med hjälp av särskild kost fått sin tumör att krympa till ingenting är särskilt populära.

På 
andra sidor stormar kritiken mot traditionell cancerbehandling och dess ofta svåra biverkningar. Med så många olika röster om saken – vem ska man tro på?

Niklas Loman är onkolog, överläkare och diagnosansvarig för bröstcancer på Skånes universitetssjukhus och har med sin långa erfarenhet lite distans till nyheter som: ”Åt 2 kg morötter om dagen och blev fri från sin cancer!”

– Det är förstås roligt att det blev så, men man måste vara extremt försiktig med vilka slutsatser man drar om morötterna. I riktig cancerforskning skulle man låtit 1 000 personer med cancer äta 2 kg morötter om dagen, och 1 000 andra personer med cancer utesluta morötter. Sedan jämföra utfallet.

I de här enskilda fallen vet vi ju inget 
om de övriga omständigheterna. Om personen samtidigt fick cytostatika eller blev opererad så spelar det förstås in, säger han.

Vad ökar risken för bröstcancer – egentligen?

söndag 3 september 2017

Lex Maria-anmälda dödsfall

I Sjukhusläkarens uppmärksammade granskning av lex Maria-anmälda dödsfall 2016 syntes bland annat stora skillnader i antal anmälningar över landet.

Exempelvis kom en överväldigande majoritet av ärendena förra året från Skåne, medan det i Stockholmsområdet endast fanns ett enda. Hur stort är egentligen mörkertalet?

Sjukhusläkaren sökte svar från landets drygt hundra chefläkare inom slutenvården – vilka är de som ytterst avgör om en patientskada faktiskt ska lex Maria-anmälas eller inte – och fick bilden av ett stort mörkertal bekräftad.

Så många som var fjärde chefläkare uppskattar att 30 procent eller mindre av det totala antalet allvarliga vårdskador faktiskt leder till en lex Maria-anmälan i slutändan.

Dock visar resultatet en stor spridning bland svaren – där fyra av tio chefläkare istället uppskattar att minst 70 procent av de allvarliga vårdskadorna mynnar ut i lex Maria-ärenden.

Ett dödsfall i månaden >>>

Skrämmande reportag >>>

Skånes dystra statistik >>> 

Sjukhusläkaren >>>

onsdag 9 augusti 2017

Tanken med värdebaserad vård

Kvalitetsregisterkritikern Bengt Järhult säger att Karolinska institutet (KI) tagit ställning för eller emot en organisationsform i sjukvården. Ett universitet ska inte ha en åsikt i en sådan fråga. I rektorsrollen ingår inte att ta akademisk ställning. Det sker inom den akademiska diskussionen baserat på vetenskapliga data.

Övertygande data visar att sjukvårdens resursutnyttjande inte är tillfredsställande [1]. Vi har en växande kostnadskris som leder till motiverade försök att styra och begränsa kostnaderna. Dagens modell klarar inte att hantera den ökande fragmenteringen av vårdkedjorna, att bara tillföra mer resurser löser inte problemet. Olika styrningsförsök har genomförts med kömiljard, vårdgaranti, vårdval och pinnräkning där tillgängligheten ökats på bekostnad av reell kvalitetskontroll, vilket ofta i slutändan lett till avsevärda kostnadsökningar [2].

Tanken med värdebaserad vård är enkel. Genom att fokusera på hur vi lyckas förbättra hälsan hos definierade patientgrupper och hur mycket resurser som använts för detta stöds rationellt samarbetet mellan expertgrupper och vårdnivåer längs patientens väg i vården, och fragmentering motverkas.

Utdrag ur Läkartidningen!

måndag 17 juli 2017

Kan jag verkligen lita på sjukvården i Halland

Jag funderar på om jag kan lita på sjukvården idag? I synnerhet som jag har passerat 70-strecket. För nästa samma dag som jag passerade 70 så fick jag meddelande från urologen att jag var flyttad till min vårdcentral. Då hade jag varit under sjukhusets beskydd sedan jag arbetade där. När jag då läser om skillnaden i vård mellan högutbildade/lågutbildade och rika/fattiga, stiger oron ändå mer.

En del av denna uteslutning beror säkert på att politikerna har flyttat en mycket väl fungerande urologi från Länssjukhuset i Halmstad till Länsdelssjukhuset i Varberg. Varför är det ingen som vet, mer än mogulen och moderaten Mats Eriksson. Mats Eriksson är ju från Varberg. Kan tro att det har en ”viss påverkansgrad”. Mats börjar ju bli äldre, med äldres sjukdomar som följd.

Ni ska veta att politikerna under många år har haft en otrolig flytthysteri. Eller så har de båda sjukhusen (politikerna) tävlat om vem som ska ha och göra vad. För några år sedan skulle all urologi ligga i Halmstad. En specialist i urologi från Linköpings Universitetssjukhus fick jobbet att utveckla urologin vidare. Hans fru som var ögonspecialist följde med. Efter något halvår ångrade politikerna sig. Urolog- och ögonspecialisterna slutade.

Under flera år så har man haft hjärtkunskap i Halmstad med coronarröntgen. Plötsligt skulle Varberg ha en likadan behandlingsavdelning. Som väl var sade någon stopp. Då hyrde Varberg in en mobil coronarröntgen till stor kostnad i stället, för man ville inte vara sämre än storebror Halmstad. Till slut besinnade sig politikerna. Man skickade då patienterna till Mölndals sjukhus till en än större kostnad.

Nu har all urologutrustning med två robotar stationerats i Varberg. Hur länge är det väl ingen som vet egentligen. Kanske att Halmstad får en stark politiker i det nya region Halland. Då ska det väl ändras om igen an tro. Kanske att all ortopedi som under lång tid varit Varbergs specialitet skall flyttas till Kungsbacka. Den som lever får se.

Nu har ju politikerna i Varberg (Mats Eriksson) äntligen löst storebrorsproblemet. Man gjorde om Hallands Läns Landsting, även kallat Region Halland. Kostnaden var astronomisk till vad man fick för pengarna. Man (politikerna) passade då på att döpa om sjukhusens namn till Hallands sjukhus Varberg, Hallands sjukhus Kungsbacka och Hallands sjukhus Halmstad. Laholm är fortfarande degraderad till vårdcentral. Laholm och ligger 28 kilometer från Halmstad men tar hela 29 minuter att köra.

Man ska då veta att Kungsbacka är en ”dyrkommun” och ligger endast 21 kilometer från Mölndal. Det tar 18 minuter att köra sträckan Kungsbacka Mölndal. Mölndals sjukhus ligger under Sahlgrenska Universitetssjukhusets domän. Där kan man få all hjälp som rimligen står i proportion till kostnaden.

Mölndal och Sahlgrenska ligger dessutom ett stenkast från varandra. Varför då göra Kungsbackas VC till sjukhus? Det är som att kasta pengar i sjön. Varför inte då göra Laholms VC till sjukhus med? Troligen beroende på att Laholm är ett agrikulturellt landskap, till skillnad från Kungsbacka..

För att gå tillbaka till min inledning, om man kan lita på sjukvården i Halland idag, så är nog svaret ett obetingat Nej. Den som har följt alla svängningar håller med mig. Hallands politiker med Mats Eriksson i spetsen är knappast mer seriösa och pålitliga än vad en hungrig varg är.

Nu när Mats Eriksson har fått till det som han vill så aviserar han sin avgång. Troligen sitter han kvar i SKL och SKL. Vad det nu blir för en velepelle som ordförande är det ju ingen som vet. Så lycka till ”region Halland".

Ordförande Mats Eriksson slutar

Mats Eriksson lämnar sina uppdrag

söndag 16 juli 2017

Ny metod får cancerceller att förstöra sig själva


Genom att modifiera tre olika proteiner i cancercellerna har forskarna lyckat få cancerceller att förstöra sig själva. Metoden har redan visat lovande resultat i kampen mot några av de mest aggressiva cancertyperna.

Tänk om vi kunde få några av de mest aggressiva cancerformerna att försvinna av sig själva och kvarlämna de friska cellerna oskadda?

Det är ett steg närmare att bli verklighet tack vare en ny studie gjord av forskare från ett universitet i Tel Aviv i Israel.

De har just upptäckt en metod som får ett stort antal cancerceller att döda sig själva utan att det skadar de friska cellerna i kroppen.

Förhindrar delning
Studien har bland annat gjorts genom att transplantera in mänskliga cancerceller i möss.

Forskarna upptäckte att de genom att modifiera tre speciella proteiner i cancercellerna kan förhindra deras okontrollerade delning och på så sätt göra dem självförstörande.

Det visade sig ha en positiv effekt - speciellt kampen mot de snabbväxande varianterna.

”Ju snabbare cancercellerna förökar sig, desto snabbare utrotas de”, säger forskningschefen Malka Cohen-Armon.

Ska bekämpa aggressiva typer
Hon och hennes kollegor har testat metoden på en rad olika cancercellskulturer från bland annat bröstcancer, lungcancer, cancer i bukspottkörteln, tjocktarmscancer, hjärncancer och cancer i äggstockarna. Och samtliga med positiva resultat.

Nu är nästa steg att ta reda på om metoden kan överföras på människor.

”Metoden öppnar för nya möjligheter för att utrota snabbväxande och aggressiva cancerformer utan att skada frisk vävnad” säger Cohen-Armon.

Läs reportaget här >>>

Vården är fortfarande ojämlik!
 
Låginkomsttagare får sämre cancervård!