måndag 12 februari 2018

Ett livsviktigt behov av prostatascreening

Nu hör vi och kan läsa om socialstyrelsens rekommendationer att inte rekommendera allmän screening av prostatacancer, eller enligt PSA-värden befarad prostatacancer. Det är en mycket märklig rekommendation av en myndighet, enligt mitt sätt att se det. Detta uttalande börjar närma sig ålderism och åldersapartheid.

Naturligtvis tänker man sig då att biverkningarna och kostnaden av ultraljud och en samtidig totalt blind biopsi av prostatan. Hur imbecilla är man inte då? Jag menar att helt blint sticka in nålar i prostatan genom ändtarmen för att söka efter cancertumörer är så huvudlöst så det borde vara åtalbart och långt utanför mänskligt tänkande.


Naturligtvis ska läkaren remittera en person med högt PSA-värde till en MR-undersökning. Med en MR-undersökning kan läkaren lätt och snabbt konstatera om det finns några tumörer. Det är ett "Nytänkande i människans tjänst"!

Det blir ingen allmän screening för prostatacancer

Allmän screening för prostata: "Skulle rädda livet på en massa män"

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform

Tips på hur du tar hand om din prostata

Nytänkande i människans tjänst

torsdag 16 november 2017

Alzheimer går hand i hand med diabetes

Ju högre blodsockret var i hjärnan, desto värre var symptomen på alzheimer innan personen dog.


Varför pratar inte läkare mer om detta? Undrade jag när jag skrev boken. Och det undrar jag fortfarande, för hypotesen att alzheimer är en form av diabetes (eller går hand i hand med typ 2-diabetes) blir bara starkare och starkare.

Studier har bekräftat att sjukdomsförloppet går snabbare hos personer med högt blodsocker. Med hjälp av ett blodprov som mätte insulinresistens i hjärnan har forskare kunnat förutspå utvecklingen av demens och ungdomar med fetma och insulinresistens har förhöjda nivåer av ämnen som är kopplade till en ökad risk för alzheimer i blodet.

Läs det sista meningen igen. Låt den sjunka in, innan du går vidare till veckans nyhet.

Läs hela Ann Fernholms inlägg här >>>

måndag 23 oktober 2017

Utredning av diabetes

Klockan ringde mycket tidigare än vad jag är van vid. Fem minuter senare larmade min iPhone. På min iPhone stod det blodprov 08:00.

In i duschen för att tvätta av mig alla avlagda skinnrester. För det är ju så att man gnider av gammalt skinn i sängen på nätterna.

På plats i god tid möter jag Maria. Hon tar två prover i fingret och far iväg för analys till labrummet. När hon kom tillbaka berättade hon att det ena värdet visade på typisk diabetes 2, medan det andra värdet visade på prediabetes.

Hon berättade att hon ville ha ett blodprov från en ven i armvecket för att mer noggrant kunna fastställa om jag har diabetes eller inte. Svar kommer senare idag.

Jag tror att det är lika bra att börja förbereda mig på kostomläggning, för att inte utveckla en fullskalig diabetes 2. LCHF är en sådan metod, vilken verkar mest human.

Intervju om kost och diabetes med Dr Sarah Hallberg

söndag 15 oktober 2017

Sockrets påverkan på diabetes och cancer

Jag var på vårdcentralen (VC) och tog blodprov efter att under en tid haft en oförklarlig törst. Det ena provet visade ganska högt värde, medan det andra provet var ganska normalt.

Jag ska besöka VC igen om två veckor. Då blir det nya prover. Tanken är att jag kan ha drabbats av prediabetes, vilket är ett förstadium till diabetes 2.

Visar de nya proverna resultat i överkant, berättade min sjuksköterska att man ska provocera min bukspottskörtel med koncentrerad sockerlösning.

Det innebär blodprov på fastande mage. Sedan får jag dricka en sockerlösning och sitta ner trettio minuter. Efter de trettio minuterna tar man nytt blodprov.

Man gör denna manöver för att se om min bukspottkörtel klarar av att producera tillräckligt med insulin för att jag ska må bra. Resultatet redovisas här om ett par veckor.

På grund av eventuell och befarad diabetes har jag börjat titta på LCHF igen och på allvar. Det har gått så långt att jag blivit medlem hos Kostdoktorn.

Bilden härunder är från en föreläsning på YouTube. Det visar på dagens största bekymmer. Sockrets påverkan på diabetes och cancer.

The Wb EffectLäs även om Staffan Lindebergs paleokost: Minnesord över Staffan Lindeberg (1950-2016), innehåller det mesta av Staffans arbete för människors hälsosamma liv.

Jag träffade Staffan vid ett besök på de vårdcentral han tillfälligt arbetade på i början av det nya millenniet. Han berättade då att jag var för tjock. Visst hade han rätt, då jag vägde 91 kilo till 172 centimeters längd.

Mina "vänner" tyckte det skulle gå fortare att hoppa över mig än att springa runt mig. Så var det då för ca 15 kilo sedan. Fortfarande har jag 7 - 8 kilo kvar att tappa för att må riktigt bra.

tisdag 19 september 2017

Undersköterskan – äldreomsorgens nyckelspelare

Jag prenumererar på Gothia Fortbildning och fick detta mejl idag. Det är intressant läsning. Vi som har varit nära vården och kanske även inne i äldrevården, ser behovet av fler USKOR.

Äldreomsorgen står och faller med undersköterskan. Men samtidigt som fler äldre ställer ökade krav på omsorgen, är det ett bristyrke. För att klara utmaningarna krävs att äldreomsorgen kan attrahera, rekrytera och behålla denna nyckelspelare.

Detta är en angelägen bok som fokuserar på Sveriges största yrkesgrupp, undersköterskan. Budskapet är att äldreomsorgens framtid måste diskuteras utifrån några centrala frågor: vem ska arbeta där, vilken kompetens krävs och hur ska löneutvecklingen se ut?

Boken bygger på författarens långa erfarenhet från äldreomsorgen och tar avstamp i forskning samt arbetsmodellen vid äldreboendet Tre Stiftelser.

Varför har du skrivit Undersköterskan?


Jag vill ha en diskussion om äldreomsorgens framtid. Undersköterskan är en nyckelspelare, men uppmärksammas sällan. Mitt budskap är att vi måste satsa på undersköterskorna, utbilda fler och höja yrkets status för att kunna attrahera, rekrytera och behålla personal.

Provläs boken

Om Monica Berglund



Gemensamt ledarskap i äldreomsorgen


Äldreomsorgen jobbar hårt med att skapa mer attraktiva arbetsplatser för att behålla och rekrytera personal. Det kräver både nya idéer och mod. Det har Monica Berglund, vd för äldreboendet Tre Stiftelser i Göteborg. Läs mer....

torsdag 14 september 2017

Därför drabbas allt fler av bröstcancer

Jag läser en intressant artikel i Hemmets veckotidning. Artikeln handlar om bröstcancer och alla konstiga förslag på att motverka detta otyg som ju cancer får anses vara.

Här en liten introduktion. Sedan får ni läsa vidare från länken i slutat av denna text. Jätteintressant.

Risken är en på tio att du får bröstcancer innan 80-årsdagen. Med så skrämmande statistik frodas förstås myterna. Här reder vi ut vad vi faktiskt vet om orsakerna till tumörerna.



Drick rödbetsjuice. Släng din vanliga deodorant. Stressa inte! Och undvik för allt i världen socker i kosten …

Det går knappt att öppna en tidning utan att hitta en ny notis om vad som ökar eller minskar risken för cancer. Berättelser om patienter som med hjälp av särskild kost fått sin tumör att krympa till ingenting är särskilt populära.

På 
andra sidor stormar kritiken mot traditionell cancerbehandling och dess ofta svåra biverkningar. Med så många olika röster om saken – vem ska man tro på?

Niklas Loman är onkolog, överläkare och diagnosansvarig för bröstcancer på Skånes universitetssjukhus och har med sin långa erfarenhet lite distans till nyheter som: ”Åt 2 kg morötter om dagen och blev fri från sin cancer!”

– Det är förstås roligt att det blev så, men man måste vara extremt försiktig med vilka slutsatser man drar om morötterna. I riktig cancerforskning skulle man låtit 1 000 personer med cancer äta 2 kg morötter om dagen, och 1 000 andra personer med cancer utesluta morötter. Sedan jämföra utfallet.

I de här enskilda fallen vet vi ju inget 
om de övriga omständigheterna. Om personen samtidigt fick cytostatika eller blev opererad så spelar det förstås in, säger han.

Vad ökar risken för bröstcancer – egentligen?

söndag 3 september 2017

Lex Maria-anmälda dödsfall

I Sjukhusläkarens uppmärksammade granskning av lex Maria-anmälda dödsfall 2016 syntes bland annat stora skillnader i antal anmälningar över landet.

Exempelvis kom en överväldigande majoritet av ärendena förra året från Skåne, medan det i Stockholmsområdet endast fanns ett enda. Hur stort är egentligen mörkertalet?

Sjukhusläkaren sökte svar från landets drygt hundra chefläkare inom slutenvården – vilka är de som ytterst avgör om en patientskada faktiskt ska lex Maria-anmälas eller inte – och fick bilden av ett stort mörkertal bekräftad.

Så många som var fjärde chefläkare uppskattar att 30 procent eller mindre av det totala antalet allvarliga vårdskador faktiskt leder till en lex Maria-anmälan i slutändan.

Dock visar resultatet en stor spridning bland svaren – där fyra av tio chefläkare istället uppskattar att minst 70 procent av de allvarliga vårdskadorna mynnar ut i lex Maria-ärenden.

Ett dödsfall i månaden >>>

Skrämmande reportag >>>

Skånes dystra statistik >>> 

Sjukhusläkaren >>>

onsdag 9 augusti 2017

Tanken med värdebaserad vård

Kvalitetsregisterkritikern Bengt Järhult säger att Karolinska institutet (KI) tagit ställning för eller emot en organisationsform i sjukvården. Ett universitet ska inte ha en åsikt i en sådan fråga. I rektorsrollen ingår inte att ta akademisk ställning. Det sker inom den akademiska diskussionen baserat på vetenskapliga data.

Övertygande data visar att sjukvårdens resursutnyttjande inte är tillfredsställande [1]. Vi har en växande kostnadskris som leder till motiverade försök att styra och begränsa kostnaderna. Dagens modell klarar inte att hantera den ökande fragmenteringen av vårdkedjorna, att bara tillföra mer resurser löser inte problemet. Olika styrningsförsök har genomförts med kömiljard, vårdgaranti, vårdval och pinnräkning där tillgängligheten ökats på bekostnad av reell kvalitetskontroll, vilket ofta i slutändan lett till avsevärda kostnadsökningar [2].

Tanken med värdebaserad vård är enkel. Genom att fokusera på hur vi lyckas förbättra hälsan hos definierade patientgrupper och hur mycket resurser som använts för detta stöds rationellt samarbetet mellan expertgrupper och vårdnivåer längs patientens väg i vården, och fragmentering motverkas.

Utdrag ur Läkartidningen!