måndag 30 december 2013

Akutmedicin bör bli egen specialitet

Vid varje akutbesök på sjukhus, förvånas jag över sjukhusens enorma ineffektivitet, resursslöseri och därmed pengasvinn.

Som jag uppfattar det:
En sjuk person kommer i på sjukhuset och får berätta sin sjukdomshistoria för en sekreterare. En undersköterska tar med dig till ett undersökningsrum. Där får du sitta under "en viss tid".

När du har "suttit lämplig tid", kommer en sjuksköterska och undrar över dina problem. När det är avklarat, går sjuksköterskan och letar efter en pluggande AT-läkare som om han har tid, ska besluta om vad som behöver göras.

Efter att sköterskan berättat för AT-läkaren om den sjukes tillstånd, går hon tillbaka till den sjuke. Nu skall det diagnostiseras enligt "diagnostikpärmen". Kanske och i bästa fall, har läkaren gett order om provtagning och liknande.

När provsvaren anländer och kaffet är uppdrucket, ska sköterskan åter störa den pluggande AT-läkaren för att berätta vad som felas den sjuke. Om nu AT-läkaren hinner lägga undan sina studier, kommer han och förhör dig om det du redan har berättat om - flera gånger.

Om den sjuke har tur, kommer det en erfaren akutläkare i stället för den alltid så upptagne AT-läkaren och ställer samma frågor som sköterskan gjorde för länge sedan. Akutläkaren ställer en diagnos och lägger in den sjuke för vidare behandling, eller skickar hem honom med ett recept på fickan. 

Resumé:
Tänk så mycket enklare det hade varit för alla om den erfarne akutläkaren först hade träffat den sjuke och inom fem minuter ställt en diagnos. Akutläkaren kan sedan och vid behov lämna över till sköterskan för eventuell provtagning eller annan behandling.

Samhället, sjukvården och den sjuke, hade tjänat mycket pengar på ett sådant förfarande. Framförallt hade samhället, sjukvården och den sjuke tjänat mycket tid. Alltså, totalt sett en nationalekonomiskt stor vinst!

Det som diagnostiseras väl, kan kureras väl.

onsdag 18 december 2013

Stora skillnader kring kejsarsnitt


En rapport från Socialstyrelsen visar att det är stora skillnader i antal förlossningar med kejsarsnitt i de olika länen.

I Stockholms län sker var femte förlossning med kejsarsnitt. För Östergötland handlar det om bara tolv procent. Det stora skillnaderna mellan landstingen påvisas i en ny rapport från Socialstyrelsen. 

Klar etta är Stockholms län med 20,2 procent. Vid exempelvis Danderyds sjukhus är det 23 procent – högst i landet – som föder genom kejsarsnitt enligt rapporten ”Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn”. Det kan jämföras med Östergötland, 12 procent, Jämtland, 12,7 procent och Kalmar, 13,1 procent. Förklaringarna är flera enligt Ellika Andolf, professor i obstetrik och gynekologi vid just Danderyds sjukhus.

– Oftast kan mammorna vara lite äldre i storstäder. Sedan tror jag att storstadsmänniskor kan vara mera krävande ibland. Just i Östergötland låg man för sju år sedan på samma siffra som Stockholm gör nu innan ett massivt arbete sattes i gång för att sänka antalet.

– Vi bedömde att det var många kejsarsnitt som gjordes i onödan för mamman och barnen. Ska man välja är det alltid mindre komplikationer vid vanlig förlossning, säger Marie Blomberg, överläkare på förlossningskliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Förutom risker vid själva förlossningen för såväl barnet som mamman har det också visat sig att barn som förlösts genom kejsarsnitt löper större risk för att utveckla diabetes och allergiska besvär. Vad skulle då vara en norm?

Världshälsoorganisationen (WHO) har som riktlinje 15 procent. Det skulle i så fall betyda att 15 av 20 landsting – uppgifter för Värmland saknas – ligger över snittet.

– Vi ska inte sträva efter en exakt siffra. I USA till exempel ligger man kring 40 procent. Viktigast är att göra en sådan bra förlossning som möjligt, sedan ska de akuta kejsarsnitten försöka att minskas, säger Ellika Andolf.

Min kommentar: Jag tycker det är viktigt att belysa detta "ämne" i ett debattklimat där politiken står skild från verkligheten. Sjukvården är till för människan, och inte tvärtom!

söndag 15 december 2013

Vikten av att ha specialister på akuten

Professor Peter Rosen fra USA mener at akuttmedisin må bli egen spesialitet i Norge. – Det er tøv at alle kan jobbe med akuttmedisin, sier han.

När Peter Rosen pratar så lyssnar folket. Just nyss pratade Rosen i Norge om vikten av att ha specialister på akuten, inte driva den med oerfarna underläkare utan handledning och stöd. Just som traditionen av någon otrolig anledning precis gjort genom åren. Jag citerar i artikeln från Dagens Medicin

"Det finnes en oppfatning av at alle kan jobbe med akuttmedisin. Det er tøv. Det krever spesiell trening under veiledning av noen som kan det, og det krever kunnskap. Hvis ikke dette er en spesialitet, så vet ikke jeg hva som er det, sa Rosen."

I USA och flera andra länder har man lärt sig vikten av att ha specialister i frontlinjen, för att sortera in till sjukhuset och ge första stabiliserande åtgärder till akut sjuka patienter - något som skiljer mellan liv och död.

"Nestleder Oddvar Uleberg i Norsk selskap for akuttmedisin mener sykehusene i USA har en helt annen tilnærming til akuttmedisin enn i Norge. Der har de sine flinkeste leger i akuttmottaket, sier Uleberg."

Från Dagens Medicin: "Akuttmedisin bør bli egen spesialitet"

Lyssna gärna på Peter Rosens berättelse om hur akutsjukvården började i USA för 50 år sedan

Sverige och jag väntar med stor förväntan på att vi ska få denna specialitet. Så, tills vidare får vi dras med de föga berikade surrogaten, "Specialist i allmänmedicin" och sjuksköterskans "Röda pärm".

torsdag 12 december 2013

Svensk sjukvårds enorma ineffektivitet

Jag har ibland följt ett program på tv kallat "Sjukhuset". Vid varje tillfälle förvånas jag över sjukhusens enorma ineffektivitet, resursslöseri och därmed pengasvinn.

Som jag uppfattar det:
En sjuk person kommer i på sjukhuset och får berätta sin historia för en sjuksköterska. När det är avklarat ska sjuksköterskan leta efter en läkare som ska besluta om vad som behöver göras.

Efter att sköterskan berättat för läkaren om den sjukes tillstånd, går hon tillbaka till den sjuke och utför den av läkaren erhållna uppgiften såsom provtagning och liknande. När provsvaren anländer och kaffet är uppdrucket, ska sköterskan berätta för läkaren vad som felas.

Om den sjuke nu har en väldigt tur, kommer det en läkare och ställer samma frågar som sköterskan gjorde tidigare, om vad det är för fel på den sjuke. Är läkaren erfaren (ej AT), ställer han en diagnos och lägger in den sjuke för vidare behandling, eller skickar hem honom med ett recept på fickan.

Resumé:
Tänk så mycket bättre det hade varit om den erfarne läkaren först hade träffat den sjuke och direkt ställt en diagnos. Läkaren lämnar sedan och vid behov över till sköterskan för eventuell provtagning eller vidarebefordran till annan behandling.

Samhället, sjukvården och den sjuke, hade tjänat mycket pengar på ett slikt förfarande. Men framförallt hade samhället, sjukvården och den sjuke tjänat in fantastiskt mycket tid. Alltså en nationalekonomisk vinst, totalt sett!

onsdag 11 december 2013

Övervikt en klassfråga

Ekonomi och övervikt går hand i hand. Övervikt är då en tydlig klassfråga. I min enkla värld ser jag hur bättre bemedlade lever ett friskare och bättre liv.

Bättre bemedlade människor, har råd att träna sina kroppar. Bättre bemedlade äter näringsriktig mat, fördelat på proteiner och kolhydrater. Man har råd med det och man lever ett längre liv.

Som ”sämre bemedlad” (fattig), ifrågasätter du inte lika ofta och tydligt. Tydligast syns detta då "fattiga ungdomar" fortfarande bär på jättelika läskflaskor på gator och torg. Fattiga äter och dricker inte så näringsriktigt och lever därför ett kortare liv. 

Det finns mycket att säga om framtidens fattiga ungdomar. En sak är tvärsäker! Klassklyftan vidgas mot ett helt nytt och oöverstigligt landskap. Jag ser det som en grandios uppgift för kommande regeringar att greppa denna klassfråga.

torsdag 21 november 2013

Avodart ut ur högkostnadsskyddet

Jag har tidigare skrivit om Avodart som det absolut bästa medlet mot förstorad prostata, och gör det gärna igen. För Avodart är så oerhört viktigt för människor som har förstorad men godartad prostatakörtel. Det avgör skillnaden mellan operation och icke operation!

Fördelen med Avodart jämfört med andra liknande mediciner, är att Avodart ej är erektionssänkande. Flertalet andra och billigare medel, har bland annat biverkningen, försämrad erektion och därmed impotens som följd.

TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET säger följande:

"Avodart som används vid godartad prostataförstoring ingår inte i högkostnadsskyddet från och med den 15 oktober 2010. Läkemedlet har ett för högt pris.

Avodart används för att behandla godartad prostataförstoring. 

Godartad prostataförstoring kan leda till att urinstrålen blir svagare och det kan vara svårt att tömma blåsan helt. Urinblåsan måste även tömmas oftare och det kan vara svårt att hålla sig.

Vi beslutar att Avodart inte längre ska ingå i högkostnadsskyddet. Beslutet gäller från och med den 15 oktober 2010.

Avodart kostar 842 kronor för 90 kapslar, och är fritt från biverkningar.

Som jämförelse kostar medlet Finasterid 198 kronor för 100 stycken och 179 kronor för 30 stycken - inklusive alla livsdegenererande biverkningar. Så klart att läkemedelsföretaget subventionerar detta billiga men eländiga "läkemedel", med moderaternas goda minne.

Jag jämför även med Proscar som kostar 345 kronor för 98 stycken dragéer - inklusive alla livsdegenererande biverkningar. Så klart att läkemedelsföretaget även subventionerar detta relativt billiga men eländiga "läkemedel", med moderaternas goda minne.


Intressant ur moderaternas synpunkt, är att företag nu får sälja Viagra och liknande impotenshöjande medel, då Finasterid och Proscar har som biverkning - impotens!

Skammen sköljer över moderaternas illvilliga ekonomiska beslut likt tzunamivågor! Kanske nepotism är inblandat?

onsdag 6 november 2013

Lite om ayurveda

Jag hittade en trevlig hemsida på Facebook om Ayurveda. Här är adressen och här under ett sammandrag från hemsidan.


Ayurveda är en uråldrig kost- och hälsolära från Indien, och har funnits i över 5000 år. Ayurveda är sanskrit, betyder ”kunskap om livet”, och handlar i grund och botten om kostens betydelse för hälsan. Vi är alla olika, vilket också betyder att vi behöver olika saker för att må väl. Allt vi gör i våra dagliga liv påverkar vår hälsa, och kost- och dygnsrutiner spelar stor roll när vi väljer att ta ansvar för vår hälsa och göra en förändring där så krävs.

Vatapersonligheter är konstnärliga och kreativa, alltid på väg, och har ibland svårt att omsätta alla sina idéer i praktiken. Är ständigt i rörelse, spontana och känsliga, och domineras av elementen rymd och luft. I obalans, exempelvis vid kyla och oregelbundenhet får vata lätt problem med tarmarna; trög mage kan vara första tecknet på vata i obalans. Vatapersoner är också benägna att få bland annat sömnproblem, oro och ledvärk, och för att må bra behöver Vata värme, varm mat och dryck, vila, regelbundenhet och rutiner.

Pittapersonligheter är målinriktade och aktiva med en stark matsmältning. Företagsam, glad, trygg och hungrig nästan jämt är typiska pittadrag. Elden är det dominerande elementet, och det är här vi hittar magkatarr, magsår, akne och hett temperament. Vid obalans har pittapersoner svårt att se sin begränsning och kan lätt driva sig in i utbrändhet. För bästa hälsa behöver pittatyper måttlighet, svalka, svalkande mat och dryck, samt avkoppling.

Kaphapersonligheter är lugna, samlade, stabila och medkännande. Eftertänksamhet gör att kaphatyper sällan hastar iväg, tar lång tid på sig att ta ett beslut, men behöver heller inte ångra sig när beslutet väl är taget. Jord och vatten är de dominerande elementen, och i obalans uppvisar kapha bland annat mental tröghet, senfärdighet, morgontrötthet, bihålebesvär och viktökning. Kaphapersoner behöver stimulans, aktivitet, kryddad mat som värmer, samt regelbunden motion för att må väl.

Eftersom jag är en obotlig sökare, får jag söka vidare för att förkovra mig i dessa intressanta termer. Jag återkommer därför i ämnet.

tisdag 15 oktober 2013

Förvånas icke över MRSA-spridning

Den uppmärksamme ser dagligen hur vårdpersonal går fram till en flaska på väggen. Flaskan innehåller handsprit. Det blir en liten dutt på spritflaskans handtag. En sådan liten skvätt handsprit har bara fuktat en liten liten del av handen. Nu tror personen att han/hon är fri från bakterier. Bilden här under visar att ett sådant tänk är svårt att förstå.

torsdag 26 september 2013

Arga doktorns arbete för den utstötte

Har tittat på "arga doktorn" och förfäras över svensk sjukvårds indolens!

 

"Arga doktorn" visade som avslutning hur läkare borde fungera. Björn testade att köra en grävmaskin. Han provade på något helt nytt. Tänk om sjukvården hade vågat det. Tänk vad många människor som hade kunnat arbeta och arbeta full tid då.

Vissa läkare borde byta jobb. Troligen, kassörer på något varuhus?! Jag har absolut inget emot kassapersonal. Är tacksam för att de finns.

Därför två aspekter på "kassörer på varuhus". Dels att läkare lär sig umgås med vanliga människor och dels att läkare lär sig att vanliga människor också är människor - trots att de bara är människor.

Jag känner doktorer som är doktorer. Jag känner läkare som är läkare. Jag känner även "läkare" som borde syssla med annat.

Kanske a-kassan borde vara perfekt för dessa "läkare". Att göra inget, men ändå få efter arbetsförhållandena bra betalt. Jag förslår ett Fas3-jobb.

Slutligen - Tack TV för "Arga doktorn". Dålig likväl som god sjukvård behöver belysas idag. Svensk sjukvård behöver ruskas om. 

tisdag 10 september 2013

Sockersjuka kan undvikas

Diabetes typ 1
Insulin är ett hormon som reglerar halten av socker i blodet. Om man får typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och det gör att man får för mycket socker i blodet. Eftersom brist på insulin leder till att man blir allvarligt sjuk, måste man tillföra kroppen extra insulin varje dag.

Diabetes typ 2
Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin som kroppen producerar räcker inte till. Det gör att man får för mycket socker i blodet, vilket på sikt kan orsaka att man bland annat får skador på njurarna, ögonen och nerverna.
Genom att motionera och äta hälsosamt kan man förebygga och i viss mån behandla sjukdomen.

Graviditetsdiabetes
Insulin är ett hormon som reglerar halten av socker i blodet. När man är gravid behöver man mer insulin än vanligt, och om kroppen inte producerar tillräckligt med insulin kan sockerhalten i blodet bli för hög. Då får man till slut graviditetsdiabetes och behöver behandling för att fostret inte ska skadas. Sjukdomen går över efter förlossningen.

Bilderna här under visar kroppens olika körtlar (endokrina organ). Sockersjuka handlar om för liten produktion av insulin i bukspottkörteln (bild till höger).













Du sockersjuke - läs och normalisera ditt blodsocker!

Vetenskapen bakom LCHF

måndag 2 september 2013

Icas hygientänk – eftersträvansvärt för sjukvården

Några strån av håret på en ung kvinna som arbetade i butiksdelen för färskvaror, råkade falla ut nedanför mössan.
Innan hon expedierade nästa kund, gick hon bakom disken och gjorde i ordning håret, stoppade in det under mössan.

När hon så kom in i butiken igen, tvättade hon noga händerna och spritade dem. Därefter tog hon på sig skyddshandskarna. Sedan var det dags att ta sig an nästa kund.


Man kan lätt konstatera att sjukvården har mycket att lära av ICA-Maxi, när det gäller hygien och patientsäkerhet. Fortfarande idag, i slutet av år 2013, vägrar vissa grupper inom sjukvården envist att använda skyddshandskar.

Om ni inte visste det, kan jag upplysa er om att skyddshandskar är till för både er säkerhet och oss patienters säkerhet. Säkerhet mot uppkomna blodsmittor!

Det borde vara ganska lätt att förstå, även för en ”akademiker”. Eller hur? Som ”akademiker” (sjuksköterska) och (biomedicinsk analytiker) borde man fundera över varför kirurger tvättar sig minutiöst före varje operation, trots skyddskläder likt en astronaut!




Observera gärna att MRSA är en glupsk liten girig krabat som gärna smyger sig på den som är oförsiktig!

Sprit dödar inte

Blev utskälld vid provtagning

Risken att får MRSA i sjukvården är stor

torsdag 29 augusti 2013

Svensk sjukvård behöver en revolution

Jag tittar på arga doktorn på TV1 och förvånas över den svenska sjukvården. Om en människa kommer till en vårdcentral som har "specialister i allmänmedicin", borde inte dessa "specialister" ha kunskap om speciella sjukdomar inom allmänmedicin?

En ung kvinna kommer till en vårdcentral med svår huvudverk och undersöks av en "specialist i allmänmedicin". Denne "specialist" skickar hem kvinnan med smärtstillande medicin. Kvinna återkommer nästa dag med än värre smärtor. Åter skickas hon hem av "specialisten i allmänmedicin".

Nästa dag ligger den unga kvinnan på länssjukhusets intensivvårdavdelning och kämpar för sitt liv. Hon hade blivit drabbad av en stroke! Hon kommer ut från sjukhuset med en halvsidesförlamning och får leva med denna resten av sin tid.

När kvinnan söker rehabilitering får hon behandling av amatörer inom sitt landsting. Naturligtvis skulle landstinget gett kvinnan möjlighet till specialistbehandling när "specialisterna i allmänmedicin" gjort detta fabulösa misstag.

Min undran är varför man som "specialist i allmänmedicin" vägrade den unga kvinnan en remiss till en röntgenavdelning. Den unga kvinnan hade med stor sannolikhet varit besvärsfri idag då. Vid osäkerhet borde "specialisten" skickat kvinna till sjukhuset för undersökning av - en riktig specialist!

Svensk sjukvård behöver en smärre revolution, med början bland inkompetenta politiker. Rensa i röran och låt det sedan spridas nedåt. Sjukvården skall skötas av kompetenta människor för människors bästa. Öppna landstingspolitikernas rigida gränser mellan landstingen.

Hjälp varandra i stället för att som idag, stjälpa varandra. Det har svensk sjukvård råd med idag år 2013.

fredag 23 augusti 2013

Varför "Specialist i allmänmedicin"

Den som har besökt den öppna och slutna sjukvården har säkert funnit avgörande skillnader mellan våra specialister.

I den öppna sjukvården möter jag "specialister i allmänmedicin"! I den slutna vården möter jag specialister, med olika organ som specialitet. Vem ska man då lita på?

Enligt min erfarenhet, ska man naturligtvis lita på organspecialister. Ingen av kvinna född, kan vara specialist på hela människokroppen. Många dödsfall på grund av allt för sent diagnostiserade allvarliga sjukdomar tyder på det.

Titeln "allmänläkare" borde vara mer trovärdigt än epitetet "specialist" när det gäller allmänmedicin. Socialstyrelsen "tycker" om specialist i allmänmedicin.

Kanske "specialister i allmänmedicin" borde kliva ner från sina piedestaler och bli ödmjuka allmänläkare.

tisdag 20 augusti 2013

Låg funktion hos sköldkörteln

En läkare (endokrinolog) påstod att man kan reglera sin vikt genom hormonbehandling. Han grundade sina åsikter på fenomenet att sköldkörteln förändras under människans utvecklingsstadier. En ung människa har en ”normal” produktion av hormon, medan förmågan att producera hormon är åldersrelaterad och avtar under tidens gång. Följden enligt läkaren blir lägre ämnesomsättning med ökande vikt och frusna extremiteter hos äldre människor.

Vanliga symptom vid låg funktion hos sköldkörteln är bland andra: Trötthet, Allmän olust - Torr hud – Frusenhet – Förstoppning – Viktökning - Svullnad runt ögonen – Långsamhet – Apati – Depression – Ineffektivitet - Vanföreställningar - Nedsatta minnesfunktioner - Låg initiativförmåga – Heshet - Djupare röst - Perifera svullnader - Långsam hjärtfunktion.

Behandling av en lågt producerande sköldkörtel, kan ske med en kombination av tyroxin T4 och trijodtyronin T3. 

fredag 16 augusti 2013

A better place to live!

"Denna vecka hälsar vi cirka 300 personer från Tyskland, Holland, Belgien, England, Skottland, Norge, Danmark och Sverige välkomna till Halland. Tillsammans med Halmstad kommun är Region Halland nämligen värd för den gemensamma konferensen för Nordsjökommissionen (en politisk samarbetsorganisation) och EU:s Nordsjöprogram. Konferensen hålls varje år någonstans i Nordsjöregionen och i år för första gången i Halland. Temat för årets konferens är passande nog ”A better place to live”.".

Jag undrar om det är till sådana här evenemang våra skattepengar går. De 70 miljoner man enligt regiondirektör Catarina tjänade in genom att engagera en videohandlare för att distribuera medicin till regionens alla sjuka människor?

Tror att dessa pengar hade kommit regionens människor till bättre nytta, än dyra fester för mångfalden politiker från uppräknade ”fattiga länder”.
70 intjänade miljoner, blev bara 45, sedan kamrat ordförande Mats brådstörtat betalat ut 25 miljoner till videohandlaren i Apotekstjänst AB.

Strax begåvas Region Halland med avgift för ambulanstransport med. Var blir dessa 4 miljoner kronor av. Man kanske borde tänka sig att sänka kassaflödet, till region Hallands invånares bästa?


måndag 12 augusti 2013

Bergerska sjukhemmet i Johansfors står tomt

Det myglades i beslutandekorridorena så att Landstinget Halland (Region Halland) fick möjlighet att sälja ut Begerska sjukhemmet i Johansfors till Vårdfast AB i Helsingborg.

Landstinget Halland åtog sig skapa en stiftelse av köpeskillingen, men ännu har ingenting hänt. (Bild Göran Odefalk)


"Ingen blir väl egentligen förvånad att höra hur Bergerska sjukhemmet fortfarande står bortglömt och utan verksamhet. Landstinget slapp ansvaret att sköta fastigheten då hemmet såldes för tre år sedan. Ägare är Vårdfast AB i Helsingborg, men varför blev de köpare utan att någonsin starta en verksamhet där, kan man fråga sig.

Huset som mina farföräldrar byggde om till sjukhem och skänkte till landstinget 1954 ligger i ett naturskönt område nära Nissan i Johansfors. Efter en stor renovering 1995 kunde det ha blivit ett hospice till exempel, men här har hallänningarna bara betalt med skattepengar till ingen nytta.


Susanne Berger, Frösakull"  (HP 7 augusti 2013)

Bergerska sjukhemmet skulle bli ett alldeles ypperligt hospice, med de vackra omgivningarna och närheten till Nissans vackra flöde genom dalen. Jag blir alltid misstänksam när sådana här affärer görs. Företaget Vårdfast Ab är svårt att få grepp om. Även deras motiv med köpet, är svårt att få grepp om.

Naturligtvis är det viktigare för sjukhushövdingen Mats Eriksson att betala en miljard kronor (tusen miljoner) av skattepengar för trängselskatten i Göteborg, än att ordna för de människor som har valt herr Eriksson till sina arvodesstinna uppdrag.

Dessutom öppnar herr ordförande Eriksson glatt plånboken för att betala, 25 miljoner till småhandlaren i Apotekstjänst AB, när denne har tagit sig vatten över huvudet. Visserligen fickpengar i sammanhanget, men ändå.

Det politiska modet idag handlar inte om hospice, sjuk- äldrevård eller empati.
Det politiska modet idag, handlar om att bjuda ut värdefulla äldre fastigheter och verksamheter som reavaror, till rika oseriösa företag och företagare.

Makarna Anna och Edwin Bergers stiftelse

onsdag 7 augusti 2013

Apotekstjänst duperar lättlurade politiker!

Det konkursfärdiga Lidingöföretaget Apotekstjänst får 25 miljoner av Region Halland för att överleva. Före detta mackägaren och videofilmuthyraren Gerard Versteegh, har nu vuxit och levererar dosförpackningar för mediciner till sjukvården.

Tyvärr för alla sjuka, har den gode Gerard tagit sig vatten över huvudet. Nu får Region Hallands naiva politiker med Mats Eriksson i spetsen rädda Gerard från total konkurs.

- Det var bråttom att häva bristen på kontanter i företaget, säger Mats Eriksson (M). Därför har en del av lånet som lämnats, 3,5 miljoner kronor, lämnats utan att varken hälso- och sjukvårdsstyrelsen eller regionstyrelsen fattat beslut.

Godkännandet har i stället lämnats av Mats Eriksson (M) i dennes egenskap av ordförande för hälso- och sjukvårdstyrelsen i Halland.

Jag blir alltid misstänksam när enskilda politiker tar sådana här beslut.
Jag undrar därför om det kan handla om bestickning, eller än värre ....?

Borde inte privat verksamhet ha en ekonomisk grund att stå på. I synnerhet som privata företagsamhet förvandlas till monopol över offentlig sjukvård?

Här verkar ligga en hund begraven. Jag undrar vilken av politikerna i Region Halland som vågar vissla i pipan? Den personen ska premieras!

söndag 4 augusti 2013

De med dåliga tänder blev illa bemötta

Björn Klinge är professor i tandlossningssjukdomar vid Karolinska institutet. För några år sedan var han involverad i ett forskningsprojekt som gällde hemlösa och tandlossning.

Blev illa bemötta
– De hemlösa med dåliga tänder beskrev hur de blev bemötta av myndighetspersoner. Det var som att dra ner en rullgardin.

När de sedan fick tänderna fixade drogs gardinen upp igen.

– De blev trevligt bemötta och allt från bostad till arbete ordnade sig, säger Klinge.

Han funderade över om det verkligen kunde vara så att någons dåliga tandstatus kunde göra att man blev illa bemött av andra.

– Därför lät jag tillverka en protes till mig själv som gjorde att jag såg ut som om jag hade svår tandlossning, berättar Klinge.

Kraftig reaktion

När han gick ut med protesen blev han bemött som om han var från en annan planet. Folk backade undan från honom. En av de kraftigaste reaktionerna fick han av en programledare i tv.

– Jag skulle vara med i ett tv-program. Före sändningen hälsade jag på den kvinnliga programledaren. 

Programledaren reagerade starkt.

– Hon backade rakt in i ett skåp när hon såg mina tänder. Efteråt förnekade hon sin reaktion, säger Klinge.

”En omöjlig utgift”

Han tycker att inflammationer i munnen, som orsakar tandlossning, bör täckas av samma sorts försäkringssystem som gäller när någon annan del av kroppen är inflammerad.

– I dag är ersättning av tappade tänder en omöjlig utgift för många.

Dåliga tänder blir ett socialt stigma som kan vara mycket svårt att leva med, säger Klinge.

Tänderna tillhör också kroppen. Därför skall samma högkostnadsskydd gälla tänder likväl som kroppen i övrigt!

fredag 26 juli 2013

Barnmorskor misstänks fuska i sitt arbete

Jag tittade på Uppdrag granskning i går torsdag. Man berättade om kvinnor i samband med förlossningar. Så gott som alla kvinnor som föder barn vaginalt spricker lite. Ofta är sprickorna så små att de inte ens behöver sys.

Programmet berättade om de kvinnor som spricker mycket och får stora besvär med inkontinens, samliv och avföring. Journalisterna visade att sfinkterrupturer är mycket vanligare än vad som redovisas.

Sjukvården visar på ca 4 procent, medan verkligheten visar på ca 12 procent. En forskare i Linköping tror att det finns ett än större mörkertal! Bara en liten del av rupturerna tas upp i journalerna. Hierarkiska problem? Rädsla?

Barnmorskorna skall alltid undersöka om det finns allra minsta misstanke om en sfinkterruptur. Problemet är att många av barnmorskorna tycker det är genant att undersöka föderskans underliv? Jag tror det tillhör yrket, eller?

Sjukvården säger att barnmorskan skall undersöka kvinnan genom att sticka in ett finger i slidan och ett annat i anus. Då känner barnmorskan om det finns en djupare spricka. Även kvinnans smärtupplevelse visar på en större spricka.

Vid misstanke om en större ruptur - skall läkare kallas in och föderskan skall snarast möjligt sys på en operationsavdelning.

Förlossningsskador misstänks mörkas i journalerna

lördag 13 juli 2013

Sjukvård värd namnet!

Jag undrar om våra läkare i Sverige är finare än andra länders läkare, eller har vi ett ”mulligare” system. Det föder tankar att fundera kring. Till exempel var våra skattepengar blir av?

En vän blev akut sjuk vid ett besök i Danmark! Vi ringde sjukvården och berättade om problemet. Beskedet vi fick var att omedelbart söka upp Laegevakten i närmsta stad. Det tog ca 30 minuter att nå dit. 

Vi kom in i ett väntrum där det satt nio personer. Vi frågade de andra besökande hur man skulle anmäla sig. Sitt ner och vänta sade dom. 
Oj oj oj tänkte vi, minst fem, sex  timmars väntan. Det strömmade in nya patienter hela tiden. Läkare kom ut och sade, nästa.

Efter ca trettio (30) minuter var det vännens tur. Förvåningen var stor. Läkaren ställde några frågor, lyssnade och klämde. Han hämtade en EKG-apparat, kopplade upp vännen. Efter tio minuter var diagnosen ställd. Vännen fick en spruta och några tabletter med sig hem. Total vistelsetid på sjukhuset ca fyrtio (40) minuter!

Ingen reception, ingen sjuksköterska, ingen transportör eller något annat. Bara läkaren! Jag undrar då om våra läkare i Sverige är finare än danska läkare, eller har vi ett ”mulligare” system. Det föder tankar att fundera kring. Till exempel var våra skattepengar blir av?

"Våra" ministrar för - Hälsa, sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring - bör tänka till här. Det är ett stort svenskt socioekonomiskt problem.

måndag 24 juni 2013

Obehagliga spår följer i en nära anhörigs bortgång

Jag blev anmodad av Hallandsposten att ta bort inlägget till rubriken här ovan. Tyvärr kan jag inte länka till inlägget på grund av restriktioner. Abonnemang på Hallandsposten fordras för att kunna läsa inläggen.
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet. 

Ett litet utdrag ur texten här:

"Som anhörig väcks det många tankar och funderingar om både sig själv och den avlidne, men även om betydelsen av ett livs värde och dess relation till sin omvärld. Det är existentiella spörsmål som är tidlösa. Som alla som har hanterat dödsbo vet, ..........

.............förhoppningar, rädslor, känslor, styrkor och tillkortakommanden.
Det krävs så lite för att göra så mycket, både gott och ont.".

SIGNERAT
Csaba Bene Perlenberg
ledare@hallansdposten.se

torsdag 13 juni 2013

Om vårt immunförsvar

En konventionell behandling börjar oftast med febernedsättande medel, t ex magnecyl eller paracetamol.Vidare behandlas den sjuke med sängläge, vila, värme och vätska.Därutöver ges kemoterapi (antibiotika) ev också gammaglobulin och kortison.




Konventionell behandling
Denna behandlingsform ger oftast snabb symtomfrihet och den sjuke blir vanligtvis snabbt återställd och arbetsför. Men behandlingen innebär också en större större risk för att sjukdomen kommer tillbaka och på sikt större risk för komplikationer.

Om giftiga ämnesomsättningsprodukter från mikroorganismerna (bakterier) går ut i blodet och kroppen inte har ett tillräckligt starkt immunförsvar finns risk för t ex njur-, hjärt, och hjärnskador.

Den konventionella behandlingen leder på sikt till nedsatt infektionsförsvar och sämre immunitet (motståndskraft), då den fråntar kroppen möjligheten att själv klara av en infektion och därvid träna immunförsvaret.

Salicylika har visats sprida virus i organismen och vissa antibiotika hämmar granulocyternas (de vita blodkropparnas) rörelseförmåga. Detta innebär att tex magnecyl, intagen för att hämma febern ökar risken för att virus sprider sig.

Den gängse behandlingen vid t ex influensa innebär att influensavirus sprid i kroppen och därmed ökar skadorna. För att slippa obehagen av febern riskerar man en svårare virusinfektion. Ett genom antibiotikabehandling försvagat immunförsvar ökar risken för nya infektioner (MRSA).

Biologisk infektionsbehandling 
Den biologiska medicinen ordinerar vid infektioner först och främst vila, vätska och gärna C-vitamin. Den sjuke skall i första hand tillföras vätska och inte mat. Följande råd ges vid infektioner:

• Vila:
När kroppen är infekterad skall den vila. Kroppens egna resurser och reserver behövs för att klara av sjukdomen så snabbt som möjligt.

• Drick mycket:
Vid infektion och feber är det speciellt viktigt med vätskeförsörjningen. Drick därför mycket. Kroppen brukar själv säga ifrån och vid feber blir man också oftast törstig.

• Ät endast lite:
Ett sätt att underlätta kroppens eget försvar mot infektioner är att minska på kroppens matsmältningsarbete. Vill man äta bör det helst vara lättsmält råkost, sallader, frukt och surmjölk.

• Extra tillskott av C-vitamin:
Vid infektioner har kroppen ett ökat behov av C-vitamin. Tillför därför större mängd än vanligt. Ta gärna "naturligt" C-vitamin ( t ex Acerola) eller ät C-vitaminrika frukter och bär eller safter därav.

• Utnyttja febern:
Febern har viktiga funktioner i infektionsförsvaret, hög feber hämmar vissa bakteriers tillväxt och mobiliserar kroppens immunförsvar. En feber på 38,5-39 grader är nyttig och hälsosam och tåls av de flesta människor.

För unga friska människor och de flesta äldre fungerar den här biologiska infektionsbehandlingen mycket bra. Den ger en långsammare läkning men ger bättre immunitet och minskad risk för återfall, recidiv.

Vid nedsatt immunförsvar förekommer ofta brist på selen, zink och magnesium. Det är mineraler som har betydelse för immunsystemet.

Att observera! Banala infektioner, förkylning, luftrörskatarr e d kan i regel behandlas hemma, men läkare bör kontaktas vid allvarliga infektionssjukdomar med ihållande hög feber och påverkat allmäntillstånd.

Referens, Tallmogårdens väg till hälsa, av dr Karl-Otto Aly.  

måndag 3 juni 2013

Hypotyreos orsakar övervikt och sömnproblem

Jag såg för ett tag sedan, ett intressant program om sköldkörteln (tyroidea) och övervikt. Man visade hur sköldkörteln påverkar ämnesomsättningen, både positivt som negativ. Men det är väl ingen ny kunskap.


En läkare påstod att man kan reglera sin vikt genom hormonbehandlig.
Han grundade sina åsikter på fenomenet att sköldkörteln förändras under människans utvecklingsstadier.
En ung människa har en ”normal” produktion av hormon, medan kraften och förmågan att producera hormon avtar under tidens gång. Därav att äldre har lägre ämnesomsättning med ökande vikt och som följd.



Dr Bjørn Solberg skriver bland annat följande: ”T3 och T4 reglerar metabolismen och har stor betydning for omsättningen både av kolhydrater, fett och proteiner
- Tyroidea er viktig for kroppens värmeproduktion
- Mycket hormon i kroppen ger värmekänsla
- Samtidigt med den ökade metaboliske aktiviteten aktiveras också Na-K pumpen i cellmembranerna
- Tyroidea er viktig for normal växt och utveckling, också mental”.


Ju mer jag läser om forskning kring denna så viktiga körtel, ju mer blir jag övertygad om dess viktiga funktion i överviktsprocessen. 

Läkarkåren är överens om att sköldkörtel har med ämnesomsättningen att göra, men man vågar inte ta steget att reglera funktionen med medicinen Liothyronin.


De flesta läkare är överens om att alla människor är olika i kroppens alla olika funktioner och organ. Därför kan de medel och gränsvärden man stakar ut för gällande av olika organs funktion bara vara vägledande.

Många i vår läkarkår använder med stöd av den föråldrade socialstyrelsen, dessa gränsvärden som allmänt rådande gränser. Man måste naturligtvis ta bort alla schabloner, som finns i medicinens skrymslen och vrår och se till individen.

Nyare studier som visar fördelar med T3/Liothyronin 

Har någon ätit Liothyronin? (nedsatt sköldkörtelfunktion)

MariaS sida om sköldkörteln och dess sjukdomar.

Kvinnor nekas behandlingen som gör dem friska

Sköldkörtelsidan - om hypotyreos

Dina mediciner - Liothyronin

Sköldkörtelsjukdomar

lördag 1 juni 2013

Grå starr - katarakt

Grå starr, är en grumling av den normalt helt genomskinliga ögonlinsen orsakat av att linsens celler dör och blir grå. Detta leder till att ljuset mer eller mindre hindras från att nå näthinnan.

Det är en åldersförändring och ses därmed vanligast bland äldre, men det förekommer även på nyfödda och en diagnos är viktigt att fastställa snarast. Om diagnos inte sker innan barnet är 3 månader är framtidsutsikterna små för att barnet ska kunna få en fungerande syn över huvud taget. Symptomen är en långsamt uppträdande synnedsättning samt en ökad ljuskänslighet.

Grå starr åtgärdas enkelt. Man byter lins genom en enkel operation. Operationen utförs på de flesta läns- och regionssjukhus.

Operationen går till så att man inleder med att bedöva ögat genom att droppa en bedövningsvätska i ögat som ska opereras. Man väntar sedan några minuter för att bedövningen ska verka.




När bedövningen har börjat verka, skiljer man övre och nedre ögonlocken åt med en en liten hake. När det är gjort, kan själva operationen påbörjas.

Läkaren gör ett litet snitt i ögats kant och suger ut den gamla grumliga linsen med en liten speciell sug.
Det ser kanske otäckt ut för en åskådare, men det är helt smärtfritt. Det känns alltså absolut ingenting.



Denna bild visar på ett enkelt sätt vad som sker. Linsen tas ut genom det lilla snittet i ögat.

När så den gamla linsen är borttagen, ska den nya linsen sättas in. Den nya linsen är av ett genomskinligt plastmaterial, med små fjädrar så att linsen hålls utspänd på rätt sätt.





Så här ser linsen ut förstorad, innan den stoppas in i ögat och ersätter den gamla linsen.





Så här läggs linsen in. Linsen viks samma och läggs i ett rör. Röret förs in genom hålet i ögat och linsen läggs på plats. Röret dras ut och hålet sluts. Operationen är färdig.

Efter inläggningen av linsen, får man ett bandage över ögat. Sedan är man färdig att åka hem.

fredag 24 maj 2013

Blodtrycksmätning

Blodtrycksmätning innebär att man mäter det högsta och det lägsta trycket i en pulsåder (artär).

Blodtrycksmätning är en enkel undersökning som ger viss information om hur hjärtat och blodkärlen mår. Mätningen görs för att kontrollera att blodtrycket varken är för högt eller för lågt.
Alla vuxna bör någon gång kontrollera sitt blodtryck. Man mäter då systoliskt (övre) och diastoliskt (undre) tryck.
Här under lite enkla förklaringar om vad, varför och hur.

Systole, hjärtat dras samman

Systoliskt blodtryck – det högsta trycket under ett hjärtslag, då hjärtat pumpar ut blodet i kroppen.






Diastole, hjärtat utvidgas

Diastoliskt tryck – det lägsta trycket, då hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod från kroppen.





Vid blodtrycksmätning ska personen helst vara liggande och ha vilat en stund före mätning, för att trycket ska bli rätt.





Klicka på denna text och se en film om hur blodtrycksmätning praktiskt går till.
(OBS att filmen främst vänder sig till vårdpersonal, men visar hur mätningen går till praktiskt.)

Du kan köpa en "automatisk" blodtrycksmätare på de flesta apotek, men även från företag på Internet. Kostnaden för en god mätare ligger på ca 400 kronor. Märk då att dessa automatiska mätare inte är så exakta som manuella mätare. Alltså skall trycket från en sådan mätare bara anses som riktvärde och visa på om trycket är stigande eller fallande.

Den som har en iPhone, kan köpa till en enkel blodtrycksmätare, för att mäta blodtrycket hemma.












Om ditt tryck stadigt ligger över 140/90, bör du söka upp en vårdcentral för att mer exakt bestämma ditt blodtryck. Du behöver kanske medicinera ner trycket.

onsdag 22 maj 2013

Dialysbehandling - Hemodialys

Dialys är en behandling som man får ta till när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera.

Allmänt
Njurarnas huvudsakliga uppgift är att rena blodet från restprodukter och att avlägsna vatten ur kroppen. När man har njursvikt klarar njurarna inte av det, och skadliga ämnen och vatten stannar kvar i kroppen.

En dialysbehandling försöker ersätta njurarnas uppgift att rena blodet på restprodukter och avlägsna vatten. Det finns två former av dialys, påsdialys och bloddialys. Om man har bloddialys filtreras och renas blodet genom ett filter med hjälp av en speciell dialysmaskin.

Man kan ha sin behandling på en dialysmottagning eller utföra den själv i sitt hem, efter att man har fått utbildning. Hur ofta man har dialysbehandling kan variera mellan två gånger i veckan till varje dag.

De flesta som börjar gå i dialys har bestående njurskador och behöver dialys resten av livet, eller tills de får en njurtransplantation. Ibland kan njursvikten vara tillfällig och man behöver dialys under en kortare tid.

Kortfattad princip för dialysbehandling. Blodet leds från kroppen genom en artär (från hjärtat) till ett filter som renar blodet från slaggprodukter. Sedan leds blodet tillbaka till kroppen genom en ven (till hjärtat).

(Klicka på bilderna så förstoras de)


Principen ovan är något förenklad och innebär att den njursjuke kopplas till en dialysmaskin. Dialysmaskinen är en jättedator som innehåller flera pumpar och massor säkerhetskretsar, vilka ser till så att tryck och flöden skonar kroppen. Klicka och se en animerad film om detta här.

Så här kan det se ut i verkligheten. Bilden visar dialysmaskinen, filtret och hur den behövande är uppkopplad. Under tiden som dialysbehandlingen sker kan "man" äta, "fika", se på Tv, läsa böcker, eller bara vila. Tid för en dialysbehandling är ca fyra timmar.

Läs mer om njursjukdomar och diabetes i den högra spalten, till höger.

måndag 20 maj 2013

Vad är det egentligen vi får i oss när vi äter

Jag funderar ofta över vad vi konsumenter får i oss för sort ämnen när vi äter mat, snask och dricker olika drycker. Läkemedelsverket har då en ganska bra sida. Här under lite text i ämnet. (Bör granskas kritiskt!)

"Hur bedömer man om maten är farlig?  
Med hjälp av djurförsök och ibland effekter på människor gör toxikologerna (giftexperterna) en bedömning av om maten är farlig.

De försöker först fastställa hur riskabelt ämnet är om en människa utsätts för det under en lång tid. Då kan man också fastställa den högsta dos som inte ger några skador. Den kallas noll-effektdos.

Noll-effektdosen divideras sedan med en säkerhetsfaktor för att få fram en dos som kan accepteras för människan. Den kallas acceptabelt dagligt intag (ADI) och uttrycks ofta i milligram per kilo kroppsvikt och dag. 

Finns det ämnen som inte har något tröskelvärde?
Ja, det finns kemiska ämnen som skadar människans kromosomer, så kallade genotoxiska ämnen. För dessa ämnen anses det inte finnas någon dos som är så låg att den inte innebär en hälsorisk. Därför finns det inget tröskelvärde.

Är naturliga ämnen riskfria?
Nej, men många människor tror att det är ohälsosamt att äta syntetiskt framställda substanser och att naturliga ämnen är helt riskfria. Men våra kroppar kan inte skilja på naturliga och syntetiska ämnen om de består av likadana molekyler. De reagerar bara på om ämnet är giftigt eller inte. Många av de mest giftiga ämnen vi nu känner till, som botulinumtoxinet, är rena naturprodukter.".

lördag 18 maj 2013

Inte bara min farfar som håller på att dö

Jag blev anmodad av Hallandsposten att ta bort inlägget till rubriken här ovan. Tyvärr kan jag inte länka till inlägget på grund av restriktioner. Abonnemang på Hallandsposten fordras för att kunna läsa inläggen.
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet. 

Ett litet utdrag ur texten här:

"Blicken fäster inte. Munnen rör sig, men de gutturala ljuden är det enda som frambringas. Handen pekar uppåt mot taket men faller då och då ner, helt enkelt för att han inte orkar hålla den uppe. Då slår han sig själv i ansiktet och grimaserar. Ansiktet är ihopsjunket och kindknotorna är framträdande, ..........

............det inte var detta samhället som min farfar längtade till 1956 när han flydde från Ungern.

Signerat
Csaba Bene Perlenborg
ledare@hallansdposten.se

Är detta verkligen Mitt Sverige?

lördag 11 maj 2013

Locket på för kritik av privatiseringar

”Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?” Det heter den omdiskuterade rapport som blev för mycket för privatiseringsivrarna. 

"Men Laura Hartman tar kritiken med ro:
– Jag har varit forskare i 14 år och det är inte första gången någon försöker bortförklara forskningsresultat genom att säga att de inte stämmer. Så är det när man forskar om heta frågor där det finns starka ideologiska och ekonomiska intressen representerade. Som forskare kan man inte ta hänsyn till hur resultaten kommer att tas emot. Jag tycker att boken håller en hög vetenskaplig kvalitet.
Tilläggas kan att alla forskare som medverkar i boken efter kritikstormen har gått ut och ställt sig bakom Laura Hartmans slutsatser.".

Ingen borde förvånas över kritiken, i en allt större "privatiseringsbubbla"? Jag undrar när bubblan brister och "innehållet" rinner ut i sanden?

Bild: Alan Seppa, SNS

måndag 6 maj 2013

Sjukvårdssveriges två verkligheter

Det finns två verkligheter i Sverige. Den politiska verkligheten och den verkliga verkligheten. Det var inte många politiker som svarade på sjuksköterskan Anna De Pedis utmaning, om att följa henne under en dag på länssjukhuset i Halmstad.

– Två regionpolitiker har varit med mig. En tredje är inbokad. Men resten har inte hört av sig, berättar De Pedis.

De två som följt hennes vardag är centerpartisten Stefan Bengtsson och folkpartisten Roland Adler. Den tredje blir socialdemokraten Margit Bik.

– Dessa har varit bekymrade. Men de måste också agera. Och det måste de göra snart; folk sticker från sjukhuset om inte arbetsförhållandena förbättras.  
Ser du några ljusglimtar i arbetet Anna?

En känd läkare uttryckte följande för någon tid sedan: "sjukvård handlar inte om vetenskap och beprövad erfarenhet, utan om troende"!

Jag påstår att politikers beslut inte handlar om grundmurade undersökningar, utan om troende. Motbevisa mig gärna!

Några veckor senare kunde HP rapportera om en funktionshindrad Halmstadbo, som faktiskt vårdats under sex dygn i ett duschutrymme på sjukhuset i Halmstad.

Bild: Staffan Claesson/Bildbyrån 


"Förtroendevalda" i Region Halland fram till september 2014!

söndag 5 maj 2013

Ambulansverksamhetens bekymmer

Varför inte konkurrensutsätta SOS och ambulanssjukvården, när allt annat i samhället konkurrensutsätts?

- Jag minns med förfäran den sjukskötare i en SOS-telefon, som ansåg sig vara allvetande och lät en man med brusten mjälte avlida i sin förfärande ensamhet.

- Jag minns också ambulanssjukvårdaren i Halmstad, som absolut måste byta pass under en prio 1 utryckning. Det är inte bara skamligt! Det är förfärande!







Min fråga till de ”beslutsfattande”, är vem som har bäst kunskap om den aktuella sjukdomen?
Är det den som sitter i en SOS-telefon, i ambulansen - eller den som lider av sjukdomen?
Naturligtvis skall sådan erbarmlig verksamhet konkurrensutsättas! Hör det M-grabbar Fredrik Reinfeldt, Mats Eriksson och Carl Fredrik Graf!

Konkurrensutsätt och sälj snarast ut ambulanssjukvård och SOS-verksamheten. Där moderatgrabbar, finns det tydligen mycket skattepengar att tjäna.

fredag 3 maj 2013

Blev utskälld vid provtagning

Jag var och lämnade blodprov på sjukhus för någon dag sedan. Jag blev vänligt och bra behandlad av en trevlig kvinna i vit schalett.
Hon tog på sig handskar direkt och skötte "uppdraget" enligt alla konstens regler.
När jag berömde hennes användande av handskar såg hon mycket frågande ut. Jag berättade att inte alla labassar använder handskar.

Plötsligt kom en förnärmad labbass fram och tyckte jag var en usling som skrivit om henne och hennes medarbetare, i ortstidningen (insändare och blogginlägg).

Sedan insändaren, har det blivit en klar förbättring. Även på de vårdcentraler jag har besökt. Alltså gjorde min insändare god nytta.

torsdag 2 maj 2013

Halvfasta kan förlänga livet – så fungerar metoden

Fasta två eller tre dagar i veckan.
Varje fasta behöver pågå i 16-24 timmar inklusive nattsömn för att vara mest effektiv. Under den perioden intas enbart dryck utan kalorier, det vill säga vatten, kaffe eller te, men inte mjölk, sötade drycker eller alkohol.

Alternativ 1.
Dra ner kaloriintaget kraftigt två av varandra åtskilda dagar i veckan. I vissa studier har man endast tillåtit vätska. I andra har man tillåtit 600-800 kilokalorier under fastedagarna. Det senare har varit nästan lika bra och är dessutom mer behagligt. Det tar ungefär fyra veckor innan den fulla hälsoeffekten uppnås. Övriga dagar äter man normalt, runt 2000 kilokalorier beroende på kroppsstorlek. Deltagarna har ätit mat av medelhavstyp, alltså en varierad sund mat med bland annat bladgrönsaker, nötter och fisk.

Alternativ 2. 
Ät inget förutom vätska på minst 16 timmar och ät i övrigt som vanligt. Upprepa två eller tre dagar från varandra åtskilda dagar i veckan. Detta alternativ tillämpar ledande forskare själva. Välj själv om du vill hoppa över frukost och lunch, eller middagen. Flera friska och långlivade folkgrupper äter en ganska tidig middag vid 16-tiden och sedan en ganska lätt frukost. Andra har lunchen som dagens tydliga huvudmål.

Viktigt: • Den som äter lite behöver äta bra för att få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Om du sedan äter godis och snabba kolhydrater förfelas syftet. Då är det bättre att först ta kontroll över sitt ätande genom att planera sitt ätande och äta regelbundet. Den som behärskar det kan gå vidare med kortisfasta. • Se till att äta ditt huvudmål vid samma tid alla dagar du äter ett sådant. Huvudmålet har visat sig vara nästan lika viktigt för att styra vår inre hormonella klocka som dagsljuset. • Om du lider av en sjukdom bör du alltid först konsultera din läkare.

 Källa: National institute on aging.

Alternativ -  Fasta dig frisk

tisdag 30 april 2013

Äldres munhälsa – en tickande bomb

Många äldre skulle behöva ökat stöd flera år tidigare för att undvika att munhälsan kraftigt försämras.

Det är vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det framgår i en unik enkät från Sveriges Tandläkarförbund till 1 945 pensionärer om hur de ser på sin munhälsa.

Nu varnar tandläkare, pensionärsorganisationer och forskare för att situationen på kort tid kan försämras om ingenting görs. Vi får alltfler äldre i befolkningen. Det är hög tid att regering, landsting och kommuner agerar.

I larmrapporter från forskare och munhälsoexperter varnas för konsekvenserna av dagens brister i omsorgen om äldres mun och tänder. Uppsökande och nödvändig tandvård kommer t ex in alldeles för sent.

Många äldre skulle behöva ökat stöd flera år tidigare för att undvika att munhälsan kraftigt försämras. Äldre har idag fram till pensioneringen ofta en lika god munhälsa som när de var yngre, men när allmänhälsan försämras kommer de stora bekymren med mun och tänder.

Utan förebyggande insatser kan antalet äldre med munhälsoproblem snabbt bli det dubbla. Med ökade samhällskostnader som följd.