måndag 29 april 2013

Biträde åt bödeln

Jag försöker förstå det politikerskapade namnet ”Brukare” och finner följande information.

”Brukare är en bebyggelsebenämning som genom tiderna haft olika innebörd. Från 1600-talet kom termen att beteckna även en mindre jordbrukslägenhet, oftast belägen på enskild mark, vars nyttjanderätt upplåtits åt en brukare som gjorde dagsverken eller annan tjänst åt markägaren. Under 1800-talets slut och 1900-talets början ersattes dagsverksskyldigheten med penningarrende i många fall, och större torp blev ofta arrendegårdar.”.  Se NE.

Dagens irrelevanta användning av ordet, tyder som vanligt – på politikers brist på kunskap! Jag undrar över vilka dagsverken som dagens ”brukare” kan tänkas utföra, från sin säng, rullstol, respirator och annat? Jag undrar även över vilket brukarinflytande dagens ”brukare” har?

”Brukarinflytande, sägs vara inflytande över verksamhet för dem som utnyttjar eller brukar kommunens eller landstingets tjänster, t.ex. skolbarnsföräldrar, elever, patienter, hyresgäster, pensionärer och funktionshindrade.”.

Jag liknar dagens ”vårdgivare” med ra’ckare. Lymmelaktiga ”vårdgivare” ger den simplaste form av vård som M-politikerna tillåter, tills att brukaren avlider. Sedan är brukaren endast delvis brukare, eftersom gravvården drar ringa kostnad från M-politikers arvoden och bonusar – per brukare. 

Som information till politiker och "andra" är att motsatsen till brukare anges som Ra´ckare! ”Ra´ckare, busaktig eller lymmelaktig person; förr biträde åt bödel (med uppgiften att bl.a. döda och flå hästar).”. Se NE.

Ordet ra'ckare kan med fördel appliceras på dagens nya moderata politiker, som helst ser att äldre över 65 år snabbast möjligt dör ut. Troligen en besparing, till personer som exporterar pengar till vackra öar. För, den enes död, blir den andres bröd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar