fredag 24 maj 2013

Blodtrycksmätning

Blodtrycksmätning innebär att man mäter det högsta och det lägsta trycket i en pulsåder (artär).

Blodtrycksmätning är en enkel undersökning som ger viss information om hur hjärtat och blodkärlen mår. Mätningen görs för att kontrollera att blodtrycket varken är för högt eller för lågt.
Alla vuxna bör någon gång kontrollera sitt blodtryck. Man mäter då systoliskt (övre) och diastoliskt (undre) tryck.
Här under lite enkla förklaringar om vad, varför och hur.

Systole, hjärtat dras samman

Systoliskt blodtryck – det högsta trycket under ett hjärtslag, då hjärtat pumpar ut blodet i kroppen.






Diastole, hjärtat utvidgas

Diastoliskt tryck – det lägsta trycket, då hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod från kroppen.





Vid blodtrycksmätning ska personen helst vara liggande och ha vilat en stund före mätning, för att trycket ska bli rätt.





Klicka på denna text och se en film om hur blodtrycksmätning praktiskt går till.
(OBS att filmen främst vänder sig till vårdpersonal, men visar hur mätningen går till praktiskt.)

Du kan köpa en "automatisk" blodtrycksmätare på de flesta apotek, men även från företag på Internet. Kostnaden för en god mätare ligger på ca 400 kronor. Märk då att dessa automatiska mätare inte är så exakta som manuella mätare. Alltså skall trycket från en sådan mätare bara anses som riktvärde och visa på om trycket är stigande eller fallande.

Den som har en iPhone, kan köpa till en enkel blodtrycksmätare, för att mäta blodtrycket hemma.












Om ditt tryck stadigt ligger över 140/90, bör du söka upp en vårdcentral för att mer exakt bestämma ditt blodtryck. Du behöver kanske medicinera ner trycket.

onsdag 22 maj 2013

Dialysbehandling - Hemodialys

Dialys är en behandling som man får ta till när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera.

Allmänt
Njurarnas huvudsakliga uppgift är att rena blodet från restprodukter och att avlägsna vatten ur kroppen. När man har njursvikt klarar njurarna inte av det, och skadliga ämnen och vatten stannar kvar i kroppen.

En dialysbehandling försöker ersätta njurarnas uppgift att rena blodet på restprodukter och avlägsna vatten. Det finns två former av dialys, påsdialys och bloddialys. Om man har bloddialys filtreras och renas blodet genom ett filter med hjälp av en speciell dialysmaskin.

Man kan ha sin behandling på en dialysmottagning eller utföra den själv i sitt hem, efter att man har fått utbildning. Hur ofta man har dialysbehandling kan variera mellan två gånger i veckan till varje dag.

De flesta som börjar gå i dialys har bestående njurskador och behöver dialys resten av livet, eller tills de får en njurtransplantation. Ibland kan njursvikten vara tillfällig och man behöver dialys under en kortare tid.

Kortfattad princip för dialysbehandling. Blodet leds från kroppen genom en artär (från hjärtat) till ett filter som renar blodet från slaggprodukter. Sedan leds blodet tillbaka till kroppen genom en ven (till hjärtat).

(Klicka på bilderna så förstoras de)


Principen ovan är något förenklad och innebär att den njursjuke kopplas till en dialysmaskin. Dialysmaskinen är en jättedator som innehåller flera pumpar och massor säkerhetskretsar, vilka ser till så att tryck och flöden skonar kroppen. Klicka och se en animerad film om detta här.

Så här kan det se ut i verkligheten. Bilden visar dialysmaskinen, filtret och hur den behövande är uppkopplad. Under tiden som dialysbehandlingen sker kan "man" äta, "fika", se på Tv, läsa böcker, eller bara vila. Tid för en dialysbehandling är ca fyra timmar.

Läs mer om njursjukdomar och diabetes i den högra spalten, till höger.

måndag 20 maj 2013

Vad är det egentligen vi får i oss när vi äter

Jag funderar ofta över vad vi konsumenter får i oss för sort ämnen när vi äter mat, snask och dricker olika drycker. Läkemedelsverket har då en ganska bra sida. Här under lite text i ämnet. (Bör granskas kritiskt!)

"Hur bedömer man om maten är farlig?  
Med hjälp av djurförsök och ibland effekter på människor gör toxikologerna (giftexperterna) en bedömning av om maten är farlig.

De försöker först fastställa hur riskabelt ämnet är om en människa utsätts för det under en lång tid. Då kan man också fastställa den högsta dos som inte ger några skador. Den kallas noll-effektdos.

Noll-effektdosen divideras sedan med en säkerhetsfaktor för att få fram en dos som kan accepteras för människan. Den kallas acceptabelt dagligt intag (ADI) och uttrycks ofta i milligram per kilo kroppsvikt och dag. 

Finns det ämnen som inte har något tröskelvärde?
Ja, det finns kemiska ämnen som skadar människans kromosomer, så kallade genotoxiska ämnen. För dessa ämnen anses det inte finnas någon dos som är så låg att den inte innebär en hälsorisk. Därför finns det inget tröskelvärde.

Är naturliga ämnen riskfria?
Nej, men många människor tror att det är ohälsosamt att äta syntetiskt framställda substanser och att naturliga ämnen är helt riskfria. Men våra kroppar kan inte skilja på naturliga och syntetiska ämnen om de består av likadana molekyler. De reagerar bara på om ämnet är giftigt eller inte. Många av de mest giftiga ämnen vi nu känner till, som botulinumtoxinet, är rena naturprodukter.".

lördag 18 maj 2013

Inte bara min farfar som håller på att dö

Jag blev anmodad av Hallandsposten att ta bort inlägget till rubriken här ovan. Tyvärr kan jag inte länka till inlägget på grund av restriktioner. Abonnemang på Hallandsposten fordras för att kunna läsa inläggen.
Naturligtvis är jag ledsen för det, då berättelsen är fantastisk och visar på Region Hallands och Halmstad kommuns styrning av sjukvård och äldrevård, genom "sparsamt" futtig privat verksamhet. 

Ett litet utdrag ur texten här:

"Blicken fäster inte. Munnen rör sig, men de gutturala ljuden är det enda som frambringas. Handen pekar uppåt mot taket men faller då och då ner, helt enkelt för att han inte orkar hålla den uppe. Då slår han sig själv i ansiktet och grimaserar. Ansiktet är ihopsjunket och kindknotorna är framträdande, ..........

............det inte var detta samhället som min farfar längtade till 1956 när han flydde från Ungern.

Signerat
Csaba Bene Perlenborg
ledare@hallansdposten.se

Är detta verkligen Mitt Sverige?

lördag 11 maj 2013

Locket på för kritik av privatiseringar

”Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?” Det heter den omdiskuterade rapport som blev för mycket för privatiseringsivrarna. 

"Men Laura Hartman tar kritiken med ro:
– Jag har varit forskare i 14 år och det är inte första gången någon försöker bortförklara forskningsresultat genom att säga att de inte stämmer. Så är det när man forskar om heta frågor där det finns starka ideologiska och ekonomiska intressen representerade. Som forskare kan man inte ta hänsyn till hur resultaten kommer att tas emot. Jag tycker att boken håller en hög vetenskaplig kvalitet.
Tilläggas kan att alla forskare som medverkar i boken efter kritikstormen har gått ut och ställt sig bakom Laura Hartmans slutsatser.".

Ingen borde förvånas över kritiken, i en allt större "privatiseringsbubbla"? Jag undrar när bubblan brister och "innehållet" rinner ut i sanden?

Bild: Alan Seppa, SNS

måndag 6 maj 2013

Sjukvårdssveriges två verkligheter

Det finns två verkligheter i Sverige. Den politiska verkligheten och den verkliga verkligheten. Det var inte många politiker som svarade på sjuksköterskan Anna De Pedis utmaning, om att följa henne under en dag på länssjukhuset i Halmstad.

– Två regionpolitiker har varit med mig. En tredje är inbokad. Men resten har inte hört av sig, berättar De Pedis.

De två som följt hennes vardag är centerpartisten Stefan Bengtsson och folkpartisten Roland Adler. Den tredje blir socialdemokraten Margit Bik.

– Dessa har varit bekymrade. Men de måste också agera. Och det måste de göra snart; folk sticker från sjukhuset om inte arbetsförhållandena förbättras.  
Ser du några ljusglimtar i arbetet Anna?

En känd läkare uttryckte följande för någon tid sedan: "sjukvård handlar inte om vetenskap och beprövad erfarenhet, utan om troende"!

Jag påstår att politikers beslut inte handlar om grundmurade undersökningar, utan om troende. Motbevisa mig gärna!

Några veckor senare kunde HP rapportera om en funktionshindrad Halmstadbo, som faktiskt vårdats under sex dygn i ett duschutrymme på sjukhuset i Halmstad.

Bild: Staffan Claesson/Bildbyrån 


"Förtroendevalda" i Region Halland fram till september 2014!

söndag 5 maj 2013

Ambulansverksamhetens bekymmer

Varför inte konkurrensutsätta SOS och ambulanssjukvården, när allt annat i samhället konkurrensutsätts?

- Jag minns med förfäran den sjukskötare i en SOS-telefon, som ansåg sig vara allvetande och lät en man med brusten mjälte avlida i sin förfärande ensamhet.

- Jag minns också ambulanssjukvårdaren i Halmstad, som absolut måste byta pass under en prio 1 utryckning. Det är inte bara skamligt! Det är förfärande!







Min fråga till de ”beslutsfattande”, är vem som har bäst kunskap om den aktuella sjukdomen?
Är det den som sitter i en SOS-telefon, i ambulansen - eller den som lider av sjukdomen?
Naturligtvis skall sådan erbarmlig verksamhet konkurrensutsättas! Hör det M-grabbar Fredrik Reinfeldt, Mats Eriksson och Carl Fredrik Graf!

Konkurrensutsätt och sälj snarast ut ambulanssjukvård och SOS-verksamheten. Där moderatgrabbar, finns det tydligen mycket skattepengar att tjäna.

fredag 3 maj 2013

Blev utskälld vid provtagning

Jag var och lämnade blodprov på sjukhus för någon dag sedan. Jag blev vänligt och bra behandlad av en trevlig kvinna i vit schalett.
Hon tog på sig handskar direkt och skötte "uppdraget" enligt alla konstens regler.
När jag berömde hennes användande av handskar såg hon mycket frågande ut. Jag berättade att inte alla labassar använder handskar.

Plötsligt kom en förnärmad labbass fram och tyckte jag var en usling som skrivit om henne och hennes medarbetare, i ortstidningen (insändare och blogginlägg).

Sedan insändaren, har det blivit en klar förbättring. Även på de vårdcentraler jag har besökt. Alltså gjorde min insändare god nytta.

torsdag 2 maj 2013

Halvfasta kan förlänga livet – så fungerar metoden

Fasta två eller tre dagar i veckan.
Varje fasta behöver pågå i 16-24 timmar inklusive nattsömn för att vara mest effektiv. Under den perioden intas enbart dryck utan kalorier, det vill säga vatten, kaffe eller te, men inte mjölk, sötade drycker eller alkohol.

Alternativ 1.
Dra ner kaloriintaget kraftigt två av varandra åtskilda dagar i veckan. I vissa studier har man endast tillåtit vätska. I andra har man tillåtit 600-800 kilokalorier under fastedagarna. Det senare har varit nästan lika bra och är dessutom mer behagligt. Det tar ungefär fyra veckor innan den fulla hälsoeffekten uppnås. Övriga dagar äter man normalt, runt 2000 kilokalorier beroende på kroppsstorlek. Deltagarna har ätit mat av medelhavstyp, alltså en varierad sund mat med bland annat bladgrönsaker, nötter och fisk.

Alternativ 2. 
Ät inget förutom vätska på minst 16 timmar och ät i övrigt som vanligt. Upprepa två eller tre dagar från varandra åtskilda dagar i veckan. Detta alternativ tillämpar ledande forskare själva. Välj själv om du vill hoppa över frukost och lunch, eller middagen. Flera friska och långlivade folkgrupper äter en ganska tidig middag vid 16-tiden och sedan en ganska lätt frukost. Andra har lunchen som dagens tydliga huvudmål.

Viktigt: • Den som äter lite behöver äta bra för att få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Om du sedan äter godis och snabba kolhydrater förfelas syftet. Då är det bättre att först ta kontroll över sitt ätande genom att planera sitt ätande och äta regelbundet. Den som behärskar det kan gå vidare med kortisfasta. • Se till att äta ditt huvudmål vid samma tid alla dagar du äter ett sådant. Huvudmålet har visat sig vara nästan lika viktigt för att styra vår inre hormonella klocka som dagsljuset. • Om du lider av en sjukdom bör du alltid först konsultera din läkare.

 Källa: National institute on aging.

Alternativ -  Fasta dig frisk