onsdag 29 januari 2014

Diakoner slår larm om brist för döende

Det finns i Halmstad ett stort behov av hospis i någon form, en plats för värdig vård för dem som genom allvarlig sjukdom har hamnat i livets slutskede.

Den slutsatsen drar diakonerna inom Svenska kyrkan i Halmstad-Laholms kontrakt. De har gemensamt överlämnat ett upprop till sjukvården i Halland, ställt till Region Halland, undertecknat av 642 personer som stödjer kravet på ett hospis i Halmstad.

– Vi tycker inte om det vi ser och upplever inom vården, förklarar Amelie Junger, diakon i Söndrum Vapnö församling och samordnare i kontraktet. Inom hennes församling, på Bäckagård, finns Halmstads kommuns enda korttidsboende för patienter som skrivs ut från sjukhus; människor som fortfarande är för dåliga för att flytta hem till den egna bostaden.

Amelie och ett par av hennes kolleger har, i egenskapen av diakoner, ett uppdrag riktat mot Bäckagård. Det är att vara samtalande och stödjande personer för många av dem som får vård på korttidsboendet. Då också de som är där med vetskap om att de är på väg att dö, och deras anhöriga.

Det är inte enbart gamla människor diakonerna möter på detta vis. Utan också mycket unga, kanske med cancersjukdom och med små barn i sin familjekrets, där sjukvårdens behandlingar inte har räckt till för att hejda förloppet.

Problemet i Halmstad, menar Amelie Junger, är inte kvaliteten på den vård som ges på sjukhusens kliniker eller de insatser och den omsorg som lämnas på Bäckagård.

– Tvärtom. Patienterna får absolut bästa och tänkbara vård på båda håll. Hon förklarar att det i stället handlar om platsen. Om vistelsemiljön på Bäckagård, där sjuka blandas av olika skäl och att flertalet av de palliativt sjuka, i takt med att komplikationerna kommer, åker fram och tillbaka mellan korttidsboendet, hemmet och sjukhuset.

– Det är inga lämpliga platser att vara på, eller bra behandling av en människa, att skickas runt i vårdkedjan på det här viset under hans eller hennes sista tid i livet.

Behovet av hospis som alternativ till detta omfattar i lika stor grad även i bostad av hemtjänst och patrullerande sjuksköterskor och kanske till och med på äldreboenden, anser diakonerna.

– Naturligtvis är det här individuellt. En del sjuka och deras anhöriga vill vara hemma in i det sista och då ska man göra vad man kan för att ge dem den möjligheten. Men i Halmstad just nu finns inga val att göra.

Amelie Junger påpekar att hon och de övriga diakonerna inte hänger upp sig på ”hospis” som namn eller begrepp, utan att det viktiga är att skapa en särskild palliativ vårdenhet där alla vet vad de ska göra, att det finns en kompetens, attityd och miljö som är förknippad värdighet i förhållande till döendet.

– På 1970-talet byggde vi på sjukhusen upp våra fenomenala förlossningsavdelningar. I Sverige är vi suveräna på att ta emot människor till livet. Min önskan är att vi ska lyckas med att ge bra vård också i andra änden av livsstrecket.

Lennart Hildingsson lh@hallandsposten.se

tisdag 28 januari 2014

Besparing här och bevaring där

Jag förundras stort över - "den svenska sjukvården"! 


Vi läser dagligen om hur okunniga bypolitiker lägger ner sjukhus och vårdcentraler på grund av "olönsamhet", medan man behåller en fast stab av politiker. 
Visst är Sverige ett fantastiskt land!

Tyvärr saknas bildens upphovsman. Önskar veta namnet!

lördag 18 januari 2014

Sju personer dör av fall varje dag

Man kan läsa att 2500 människor dör på grund av fallolyckor varje år. Det gör i genomsnitt 7 dödsfall per dag under året. Nollvision?

Som jämförelse dör det 320 personer i trafiken varje år! I genomsnitt 0,8 fall per dag under året?! Trafikverket (regeringen) arbetar stenhårt för att nå en utopisk nollvision i trafiken. Relevans?


Tyvärr är denna artikel "allianskänslig" då den endast går att läsa i Hallandspostens E-tidning. Nu är den intressanta artikeln spridd. Klicka på bilden så förstoras den till läsbarhet.

Idag den 18 januari 2014, med snö och halka är inlägget relevant och tänkvärt. Ibland förstår jag att Sverige silar mygg och sväljer elefanter.

tisdag 14 januari 2014

Ett PSA hade räddat Bertil

Ett litet blodprov kan ge så mycket extra livstid, som man hoppas på efter pensioneringen. Det kostar så lite!

Bertil blev 61 år! Läs historien om hur viktigt det kan vara att göra det lilla PSA-testet. Att testa PSA i tid och regelbundet. Ett litet blodprov kostar så lite tid i det stora hela, men kan ge så mycket extra livstid. Den framtid som man hoppas på efter pensioneringen.

En sajt för dig som vill veta mer om Prostatacancer

Prostatacancerförbundet


Klicka på bilden så förstoras den.

Nyhet om prostatacancer: Bakterie en bakomliggande orsak till prostatacancer!

måndag 13 januari 2014

Peronalens skitiga händer

Jag besökte Länssjukhuset i Halmstad. På en av sjukhusets mottagningar såg jag denna lilla folder. Jag blev så fantastiskt glad.


Anledningen till det är att jag under lång tid försökt vara pådrivande att personalen ska tvätta händerna och inte bara summariskt sprita dem. För, att bara sprita sina händer hjälper tyvärr ej. Det är bara ett sätt att döva sitt eget samvete, i tron att nästa "patient" ej blir påverkad av mina (personalens) skitiga händer. Det är skrämmande oansvarigt!

Kanske en förbättring för de sjukas bästa, kan komma till stånd nu?

onsdag 1 januari 2014

ADHD-mediciner ger förändringar i hjärnan!

Följande artikel fanns till för några dagar sedan i Expressen. Artikeln är nu borttagen. 

"ADHD-mediciner skapar skadliga förändringar i hjärnan, det har världens främsta experter på sjukdomen nu fastställt. Den nya forskningen visar att vuxna med en ADHD.diagnos från början hade normal hjärnaktivitet, men fick skadliga hjärnförändringar efter ett års behandling med metylfenidat, som bland annat finns i medicinerna Ritalin och Concerta.

Professor James Swanson, som är en av ADHD-diagnosens "fäder", har tillsammans med en av de främsta experterna på scanning av hjärnan, Nora Volkow, presenterat de nya rönen. Man lade fram de nya resultaten i forskningstidskriften Plos one.

I undersökningen undersökte forskarna, men hjälp av en PET-scanning, de kroniska effekterna av att bli medicinerad med metylfenidat i ett år. I undersökningen ingick 18 tidigare omedicinerade vuxna personer med en ADHD-dignos. Man jämförde resultaten med en testgrupp på elva vuxna personer, utan diagnos, som inte fick medicinen.

Ingen skillnad från början
Till att börja med fanns det ingen skillnader i dopaminförsörjningen mellan den tidigare omedicinerade ADHD-gruppen och kontrollgruppen, men efter att ha blivit medicinerade med metylfenidat i ett år märktes stora skillnader hos ADHD-gruppen gentemot kontrollgruppen. Efter ett år med metylfenidat förändrades dopamintillförseln hos gruppen med ADHD, medan den förblev oförändrad hos kontrollgruppen. Det som gör denna forskning unik är att den utförts på vuxna med en ADHD-diagnos, som inte tidigare blivit medicinerade för sin sjukdom. Nästan alla studier som gjorts tidigare har gjorts på människor som redan medicinerats.

Ökar dopnaminet
Man menar sig med hjälp av forskningsresultatet kunna bevisa att man med hjälp av medicinen skapar det tillstånd i hjärnan som psykiatriker sade sig bota med drogerna. Kroppens reaktion på medicinerna blir att försöka motverka det skadliga angreppet i stället för att ta hjälp av det. Med hjälp av medicinen ökar mängden dopamin genom att blockera återupptaget. Kroppen försvarsmekanism leder till att man när man slutar med medicineringen får en sänkning i dopaminförsörjningen.

Bevisar skador
Forskarna säger att man med hjälp av denna undersökning kan bevisa att medicinen åstadkommer skador på dopaminregleringen hos personer med en ADHD-diagnos. Personer som innan medicineringen började har haft normala funktioner." 

Av Rickard Lindblom rickard.lindblom@expressen.se