måndag 30 mars 2015

Matkärlek finns nu i butikerna!

Första numret av nya LCHF-tidningen. 


Nu finns det allra första numret av den nya LCHF-tidningen Matkärlek i butikerna – drygt 2 600 återförsäljare som Pressbyrån, Coop, Ica med flera. Prenumeranter, som jag, har redan fått den i brevlådan härom dagen.


måndag 23 mars 2015

En solskenshistoria

Det har hänt lite saker i mitt liv som jag tycker kan vara värt att dela. och jag tänkte go sentimental on your ass!

I Onsdags i förra veckan hade vi simtränig, och det gick riktigt bra. Flytet hade infunnit sig bättre bättre, och det såg riktigt bra ut inför Challenge Roth i Juli. Skulle nog med lätthet kunna ta mig ned mot 1.10 på simningen. Rebecca säger att nu är det avbad, jag försöker få till två fint teknisk banlängder.

På tillbakavägen får jag en stark smärta i bröstet. Jag lyckas crawla mig upp ur vattnet och får bara ur mig att jag nog behöver hjälp. Badvakterna larmar nu snabbt ambulansen som kommer och hämtar upp mig.

Tydligen kör de mig sedan igenom CT-skanner i Kalmar, slänger tillbaks mig in i ambulansen. Det går nu ut ett radiomeddelelande att folk ska väja för brådskande ambulanstransport till Linköping.
Jag har fått uppfattningen att polisen kör före och rensar upp vägarna med ambulansen i högsta hastighet.
Enligt uppgift tog färden runt 1.30 från Kalmar sjukhus till Linköping och Kardiologen.
Min aorta hade brustit och det flödade nu blod helt fritt igenom kroppspulsådern och rakt ut i buken. Min aorta var nu helt söndertrasad, och inget gick att rädda.

Innan de kunde få igång hjärt-o lungmaskinen var de tvungna att använda flödesvägar, men ingen av mina artär som fanns gick att använda, så de fick trolla från knäna och helt enkelt skapa nya egna flödesvägar för mitt blod för att kunna starta makinen.

De snittade helt enkelt upp mig i ljumsken och i axeln för att skapa en temporär blodbana som kunde håll mitt blod. Jag var tydligen helt dränkt i adrenalin för att hålla mig vid liv. Man kan dock knappt påstå att jag var vid liv, 30 pulsslag per minut och blodförlust som var livshotande.

Deras uppfinningrikedom gör att de kan få igång hjärt/lungmaskinen och kan börja kyla ned hjärnan till 20 grader för att få lite andrum.
I nästan åtta timmar pågick operationen.

I tre dagar fick de hålla mig nedsövd för jag blev stökig och visade på stor ångest när gjorde sina försök. Nu har jag en aorta och till viss stor del av hjärtat gjort i strunt

Efter tre dygn kunde långsamt väcka mig och få liv i mig. Hjärt-lungmskinsten var så stolt över hans arbete att han erbjöd mig vänligt att se på hans bilder av resultatet.
Jag avböjde vänligt men bestämt.

Nu efter en dryg vecka har en rethosta som gör tokigt ont, men den smärtan är ganska lätt att bära till vad alternativet hade varit.

Vad vill jag då ha sagt med detta?

Jo, nummer ett är att inte glömma ta hand om varandra, och uppskatta varandra oftare. Min barn var bokstavligen minuter ifrån att förlora sin pappa. Jag drog högsta vinsten i lotteriet! Jag har fått behålla min fina lilla familj.

Nummer två, jag kommer aldrig säga ett ont ord om det allmänna och det systemet som vi byggt upp. Visar sig att det är ganska väloljat och jädrans innovativt när det behövs. Vilka hjältar som tar all skit i dess spår. En sannerlig hop med hjältar! Så väl omhändertagen har jag aldrig blivit på någon resort, någonsin!

Stefan Engström

Minn kommentar:
Det som gäller i dagens sjukvård, är att under mycket kort tid få rätt SOS-, ambulans- och sjukvårdspersonal. Då löser sig det mesta.
Beröm gärna de som hjälpte dig åter till livet. En liten blomma gör mycket nytta. Detta inlägg gör mycket nytta med, då det finns många ur sjukvården som läser här.

söndag 22 mars 2015

Varför blir vi sjuka?

Två olika sätt att förklara hur sjukdomar uppstår är proximata och ultimata orsaker. Proximata orsaker är mekanistiska och omedelbara. De svarar på frågan ”hur?”. Ultimata orsaker är evolutionsbiologiska. De svarar på frågan ”varför?” i bemärkelsen ”vem gynnas och hur?”.

En proximat förklaringsmodell till smärta är att den uppstår genom retning av nervceller varvid vissa transmittorsubstanser fastnar på specifika receptorer etc. På motsvarande sätt ger en proximat förklaring av feber den mekanistiska modellen av hur vissa av kroppens vita blodceller frisätter substanser som höjer kroppstemperaturen. Slutligen beskrivs närsynthet som en följd av abnorm ögontillväxt varvid vissa tillväxtfaktorer återfinns i alltför hög koncentration och därmed orsakar abnorm tillväxt av ögat.

Av tradition arbetar det medicinska vetenskapliga etablissemanget nästan uteslutande med att ge förfinade proximata förklaringar till biologiska fenomen på detta sätt. Det moderna projektet, som kan sägas ha börjat med de franska encyklopedisterna, lever i högönsklig välmåga. Ingen medicinsk forskning är så högt rankad av nobelkommittén som den molekylärbiologiska.

Ultimata förklaringar försöker ge en bild av ”naturens mening” med smärta, feber, närsynthet eller andra skeenden. Smärta underlättar läkning genom att tvinga oss att hålla den drabbade kroppsdelen i stillhet. Även feber fyller en ändamålsenlig funktion genom att försvåra bakteriernas tillväxt. 

Närsynthet kan däremot knappast vara ändmålsenlig. Denna synstörning drabbar 25 % av befolkningen och är starkt ärftlig. Om ärftlighet är enda orsaken är det svårt att förklara varför genen inte har selekterats bort under evolutionen, eftersom närsynta personer skulle ha mycket svårt att överleva och fortplanta sig under den tid då glasögon saknades. Den enda rimliga tolkningen är att den moderna livsstilen är en bidragande orsak. Hittills har man mest diskuterat alltför mycket läsande tidigt i livet men det är då svårt att förklara varför illitterata urbaniserade populationer har hög frekvens av närsynthet.

Nesse och Williams ger en ypperlig introduktion till den del av evolutionsmedicinen som betraktar sjukdom som ändamålsenliga reaktioner på skador, infektioner och andra omgivningsfaktorer. Däremot ger de en mer bristfällig bild av den mänskliga organismens missanpassning till en helt ny livsstil (genetic mis-match). Följande avsnitt avser att fylla en del av det tomrummet. Men först några ord om traditionell medicinsk forskning.

Läs vidare om vad min favoritdoktor skriver!

lördag 21 mars 2015

Ägg - näringsbomb elller kolesterolbomb

Ägg är ett av de mest omskrivna livsmedlen vi har, och inte sällan är det olika budskap som vi får om ägg och dess grad av nyttighet: ”Ägg innehåller nästan alla näringsämnen som vi behöver”, ”Ägg är bra för det ger så lågt GI”, ”Ägg är väl inte bra för kolesterolvärdena, hjärta och kärl?”. Ja, det är både positivt och negativt som man får höra om ägg.

Det är helt rätt och riktigt att ägg innehåller otroligt många olika näringsämnen. Alla mineralämnen som man i dagsläget känner till som livsnödvändiga för människan finns i ägg. Bland de vitaminer som vi har rekommendationer om att äta, finns alla representerade i ägg, med undantag för vitamin C.

GI är ett mått på hur mycket och hur snabbt matens kolhydrater påverkar kroppens blodsocker. Lågt GI ger en liten blodsockerpåverkan, medan högt GI ger en större påverkan på blodsockret. Även påståendet om att ägg ger lågt GI stämmer. Orsaken till detta är att ägg inte innehåller några kolhydrater. Målsättningen bör för den delen inte vara att kolhydrater skall undvikas i kosten, men ägg t.ex. som pålägg på en brödskiva kan bromsa upp blodsockersvaret som endast brödskivan skulle ha gett.

Hur ligger det då till med det här med äggens påverkan på våra hjärtan och blodkärl? Forskare inom området har utefter en rad studier dragit slutsatsen att en viss försiktighet kan vara på sin plats med alltför stort äggintag för personer som ärftligt har höga kolesterolvärden. Likaså personer med diabetes typ 2 kan behöva vara något försiktiga med att äta många ägg. Mer forskning efterfrågas dock för att kunna ge några säkra besked. För de allra flesta av oss friska ska det enligt forskarna gå alldeles utmärkt att äta åtminstone ett ägg om dagen.

Så nöj dig inte med att bara måla ägg i påsk, ät gärna några ägg också. Ät gärna både vitan och gulan för att få i dig av äggets unika mångfald av näringsämnen! Det enda vitaminet som vi inte hittade i ägg var ju vitamin C. Ta gärna en titt i förra blogginlägget så får du tips om just vitamin C.

Detta intressanta inlägg är taget från Familjyfood.

Intressant det som sägs: "... som pålägg på en brödskiva kan bromsa upp blodsockersvaret som endast brödskivan skulle ha gett.". Jag kommer tillbaka om "näringen" i bröd så småningom.

onsdag 11 mars 2015

Region Hallands hemdatorer dödar

Patienten sökte vård för förändringar i huden. Provet bedömdes som svårvärderat. Fortsatt kontroll ansågs därför som nödvändigt.

Brister i kommunikationen och andra oklarheter uppstod mellan olika vårdgivare och någon uppföljning gjordes därför inte. Den unge patienten dog.

Chefsläkaren Christer Allenmark, region Halland: Vad vi har kunnat se i vår egen utredning fanns det aldrig någon direkt kommunikation mellan de olika vårdgivarna för att säkerställa uppföljningen, vilket är anmärkningsvärt. (Dagens HP)

Min kommentar: Vad jag kan se och vad som verkar gälla inne/ute i verkligheten, finns det alltför många olika data/datorsystem. Inget eller mycket få system pratar med varandra.

Det är till och med så illa att några privata läkare inte har någon dator och kan därför inte ens kommunicera med sig själv.
Bland privatläkarna är det så illa att någon/några läkare fortfarande skriver ut pappersrecept.

Det är faktiskt år 2015, region Halland! Det förskräcker! Vad säger det ofantliga SKL?

måndag 9 mars 2015

Nio år på ett ställe

Jag har jobbat på vårdcentralen Gripen i Karlstad sedan våren 2006, inklusive några utspridda år av specialistutbildning på Centralsjukhuset i samma stad. År 2010 var jag färdig specialistläkare inom allmänmedicin. Jag har sedan jobbat deltid på vårdcentralen Gripen och övrig tid med bloggen och Kostdoktorn-företaget.

På Gripen har jag försökt fokusera på det jag brinner för: att följa upp och hjälpa patienter med metabola problem som exempelvis övervikt och typ 2-diabetes. Detta har varit ganska framgångsrikt och jag har känt stort stöd och förståelse från kollegor och chefer. Jag har inget att klaga på från dem. Jag har till och med fått specialbehandling: en möjlighet att lägga en del av min arbetstid specifikt på denna typ av patienter. Allt som dessa patienter har lärt mig har jag bara stor tacksamhet för. 

Problemet är att det är svårt att ens på en stor offentlig vårdcentral bara syssla med vad man själv är mest intresserad av eller bäst på. Mer eller mindre ofrånkomligen får man finna sig i att lägga hälften av sin tid – eller mer – på annat. I bästa fall andra hälsoproblem, i värsta fall högar av pappersarbete utan verkligt värde. Tusen saker som någon annan enkelt kunde göra lika bra som jag, eller bättre.

Läs hela inlägget här >>>

måndag 2 mars 2015

Tänk så smart naturen är

Lundaforskare har funnit att ett bröstmjölksprotein gör resistenta bakterier känsliga för antibiotika som idag inte har någon effekt.

– Det visar sig kunna känsliggöra antibiotikaresistenta bakterier för de antibiotika de är resistenta mot, Anders Håkansson är professor vid institutionen för translationell medicin vid Lunds Universitet.