torsdag 31 december 2015


Landstingens chefshysteri

Jag läser i dagens Hallandsposten årets dråpligaste landstingshistoria (f'låt region). Vi hoppas att denna landstingsbulletin är den sista för i år! Historien får mig ofelbart att tänka på följande:

Landstingets roddtävling. 
 


"Landstinget och ett privat företag möttes i en roddtävling.
Landstinget förlorade med en kilometer.
Vad hade gått snett??
Ett konsultföretag fick i uppdrag att utreda.
Jo, privatföretaget hade haft en styrman och 7 roddare.
Landstinget hade 7 styrmän och en som rodde.
Ny tävling och nytt roddarlag.
Nu hade landstinget endast en styrman men sex styrkonsulter och en roddare.
Returmötet vanns än större av privatföretaget.
Nu äntligen förstod landstinget att något radikalt måste göras!
Landstinget avskedade roddaren!".

Ny organisation ska stoppa "Chefsflykten"



Läs reportaget om "Chefsflykten" live här!


måndag 28 december 2015

Insulin resulterar i fettlever – ny insulinmedicin slopas

Jag läser en mycket intressant artikel på Kostdoktorn.se om Sockersjuka och det konstgjorda insulinets påverkan på kroppen och i synnerhet på Levern.

Inlägget här nedanför är kopierat från Kostdoktorn.se för att visa sambandet mellan insulin, sockersjuka, fettlever och LCHF.

Frisk lever kontra fettlever

Är det bra att ge extra insulin till personer som redan har abnormalt höga insulinnivåer? Det låter riskabelt, men trots det är det vad vi gör med typ 2-diabetiker dagligen. 

Nu har en ny insulinmedicin slopats redan innan den dykt upp på marknaden. Det är Lillys nya insulin ”Pegispro”. Det nya med detta insulin är att det är aktivt hela dagen och särskilt i levern. Detta borde göra det mer likt mänskligt insulin, som produceras i bukspottkörteln och sedan går direkt till levern. 

Tyvärr visade sig Pegispro medföra en olycklig biverkning som man kunde ha förutsett. Det förvandlade levern till fett, vilket kan läsas in mellan raderna av det som sades i pressmeddelandet från Lilly, där man gick ut med avslutandet av utvecklingen av Pegispro: 


Om du vill få fettlever, gör som vi gör för att få gåslever: tvångsmatar gäss med kolhydrater för att höja deras insulinnivåer. Eller en enklare metod: injicera dig själv med massor av insulin. 

För att bli av med fettlever, gör vad som har testats framgångsrikt i åtskilliga vetenskapliga studier: ät färre kolhydrater. Detta kommer effektivt att sänka insulinnivåerna och fettet i levern kommer att brännas som bränsle.

måndag 21 december 2015

Rasism, apartheid eller bara ålderism?

Jag förvånas ofta över alla svenskars flathet mot "överheten" (politiker). Mina tankar går till behandlingen av pensionärer, låginkomsttagare och rörelsehindrade.


Bromsen

Var någonstans i svenska samhället kan man ens i tanken tänka sig att bromsa utvecklingen?

- Tänk er att regering och riksdag skulle bromsa löner för politiker och tjänsteandar.
- Tänk er att industrin skulle bromsa eller backa löner för direktörer och likställda.
- Tänk er att livsmedelsindustrin skulle bromsa priser på varor och tjänster.
- Tänk er att bostadsmarknaden skulle bromsa eller backa hyrorna.

Det skulle jag vilja kalla århundrades utopi. Alltså en fullkomlig omöjlighet. Men när det gäller pensionärer, låginkomsttagare och rörelsehindrade, går det alldeles utmärkt, utan protester!

Lite "kuriosa" härunder som visar vad jag menar:

258 miljarder

Omkring år 2000 överfördes totalt ca 260 miljarder kronor från AP-fonden (buffertfonden) till statskassan. Bakgrunden var ett riksdagsbeslut baserat på princippropositionen 1994 om det nya pensionssystemet. Sådana överföringar motiverades bl.a. med att det nya pensionssystemets konstruktion ställde mindre krav på buffertfond, bl.a. genom den restriktion för pensionsuppräkningarna som följsamhetsindexeringen kunde medföra. Ytterligare motiv var viss omfördelning av betalningsansvaret mellan fonden och statskassan, något som statskassan dock kompenserats för genom införande och höjning av andra arbetsgivaravgifter. Ett uttalat villkor för framtida överföring var dock att den inte skulle få äventyra en betryggande fondstyrka.

År 1998 fattade riksdagen ett mera definitivt beslut om det nya pensionssystemet bl.a. om införande av ytterligare en restriktion för pensionsuppräkningen, nämligen den automatiska balanseringen (bromsen). Det beslutet ställde helt nya och större krav på buffertfondens storlek. Märkligt nog fattade man samtidigt beslut om att försvaga fonden genom att fullfölja tidigare intentioner att överföra medel till statskassan. Man började med 45 miljarder kronor för vartdera året 1999 och 2000 och ökade sedan på så att totalbeloppet blev ca 260 miljarder kronor.

Enligt bl.a. Ekonomistyrningsverkets senaste budgetprognos har den ekonomiska utvecklingen för AP-fonden varit så negativ under år 2008 att bromsen kommer att utlösas med början år 2010. Det kommer att medföra inte bara otillräcklig värdesäkring av pensionerna utan kanske också minskade pensioner nominellt. Beräkningar ger vid handen att denna situation inte skulle ha uppstått om AP-fonden hade fått behålla sitt kapital. Med de 260 miljarderna jämte avkastning skulle den ytterligare försvagning av privat- och samhällsekonomin som ett bromstillslag nu medför ha undvikits. Att notera är att löpande utgifter för tilläggs-/inkomstpensionerna inte belastar statsbudgeten. Det ger skatteintäkter för stat och kommun motsvarande ca 50 procent av pensionsutbetalningarna.

Sjuk o tandvård

Besök vid vårdcentral för asylsökande enligt migrationsverket
Du betalar 50 kronor för ett besök hos en läkare på vårdcentralen och för läkarvård som du får efter remiss*. Samma avgift gäller för återbesök.
Du betalar 25 kronor om du ska besöka en sjuksköterska eller sjukgymnast.

Akut sjukhusvård
Avgiften för akuta besök på sjukhus varierar över landet. Du hittar aktuella avgifter på landstingets webbplats eller via Vårdguiden.

Akut tandvård
Du betalar 50 kronor när du akut behöver besöka Folktandvården. Om du vänder dig till en privat tandläkare utan landstingets godkännande ska du betala tandläkarens avgift.

Sjukresa
Du betalar högst 40 kronor för en sjukresa. Du kan ansöka om ersättning för den del av avgiften som överstiger 40 kronor från landstinget.

Läkemedel
Du betalar 50 kronor för de flesta läkemedel som du hämtar ut på recept. Ibland är de läkemedel som skrivs ut på recept dyrare än 50 kronor. Priserna för medicin gäller även för barn.
Enligt förordningen (2013:412) om vårdavgifter med mera tas en avgift på 50 kronor ut för behandling hos tandläkare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet.






Sjuk och tandvård för pensionärer!






Busskort

I bland annat Halmstad får pensionärer som har fyllt 70 år gratis busskort. Det finns bara en liten om än så liten hake. Pensionärerna får bara åka buss mellan 09:30 och 15:30 på vardagar.

Jag läser då om att SKL vill ge alla flyktingar gratis busskort. Var jag än läser någonstans, ser jag ingen begränsning i flyktingars åkandet tidsmässigt.

I Sydafrika och USA kallades och kallas det för APARTHEID! Undrar vad det kallas uppe på SKL:s kontor i staden Nueva de Stockholmia?

Några kissnödiga gråterskor förfasar sig nu över detta mitt skrivna verk. Man ska inte jämföra olika grupper mot varandra. Må så vara, men det sker ju jämförelser mellan pensionärer och "andra grupper" mest hela tiden.

Fattiga pensionärer anses mycket rika idag. Jag vill se den fattiga pensionär som håller med om detta. Den verkliga verkligheten syns tydligen olika med olika ögon och från olika platser i vårt vårt avlånga land. I synnerhet från Mittens rike!

Så min fråga i rubriken om de ovan skrivna påståendena ska kallas rasism, apartheid eller bara ålderism, är mycket relevant!

God Jul och ett Gott Nytt År alla tänkande svenskar.


Bild: SVT

lördag 19 december 2015

Blodpropp i ben eller lunga

Jag läser om Blodpropp i ben eller lunga och tänker på Linda Haglund. För vad jag har läst och kan förstå dog denna fina tös av blodpropp i lungan/lungorna.

Blodproppar är ganska vanligt i dagens stressade, men stillasittande samhälle. Därför lägger jag in lite information om just - Blodpropp i ben eller lunga här.

Se även filmen i inlägget som beskriver hur blodproppar bildas. Det är en intressant film. Håll tillgodo.

Härunder en bild på hur en blodpropp kan orsaka svullnad och smärta. Mer information genom att klicka på länken under bilden. (DVT=Djup ventrombos)
Bild: mynewsdesk

fredag 18 december 2015

Måndag hela veckan bäst

Jag läser i Hallandsposten den 17 december om något som har varit känt hos oss "initierade" innanför och utanför sjukvården. På grund av svårigheter att länka till inlägget skriver jag inte mer än så här, för det kopierade inlägget här under talar för sig själv.

                                                                                                                               Bild: TT

Måndag hela veckan bäst


Vilken veckodag man läggs in på sjukhus, opereras eller till och med föds kan påverka hur stor risken är att dö i förtid eller drabbas av komplikationer. Vad beror denna effekt på?


Erika Nekham TT

Det brukar kallas ”the weekend effect”, ”veckoslutseffekten” – det faktum att det verkar ha en viss betydelse för exempelvis överlevnaden vilken dag man opereras eller läggs in på sjukhus. För det är just mot slutet av veckan den här effekten slår in.

En av de senaste studierna på området, publicerad i den medicinska tidskriften BMJ, visar att barn som föds på helgen löper en något högre risk att dö den första levnadsveckan jämfört med barn som föds på vardagar.

Forskarna, som tittat på över 1,3 miljoner födslar vid brittiska sjukhus, beräknar att dödsfallen skulle kunna minska med 770 varje år om dödligheten på helgerna skulle ligga på samma nivå som på tisdagar.

En annan studie, publicerad i BMJ 2013, har tittat på över fyra miljoner planerade operationer vid brittiska sjukhus och risken att dö inom trettio dagar efter ingreppet.

Där visade det sig att risken var 44 procent högre om ingreppet gjorts en fredag och 82 procent högre vid en helgoperation, jämfört med måndagar.

Så vad beror det då på, att det enligt vissa studier verkar som att det helt enkelt går lite sämre för dem som vårdas under slutet av veckan? I den första studien, om bebisarna, kunde forskarna inte göra någon koppling mellan utfallet och bemanningen på sjukhusen.

Det är annars något som har lyfts fram som en möjlig förklaring, bland annat av forskarna i operationsstudien. De skriver att ”vi vet att allvarliga komplikationer mest troligt tillstöter de första 48 timmarna efter en operation”.

Därför skulle man kunna förklara oförmågan att rädda en patient med de välkända problem som finns – att bemanningen ofta är lägre och att det finns färre experter på plats helgtid, resonerar forskarna.

Karin Pettersson, docent och överläkare samt sektionschef på förlossningsvården på Karolinska sjukhuset, tror på den teorin.

– Så länge vi kommer ha en bemanning som inte är lika över dygnet, och det tror jag aldrig vi kommer kunna ha, så kommer tyvärr den här effekten kvarstå. Då är det vår uppgift att se till att den blir så liten som möjligt och inte leder till vårdskada, säger hon.

De ovan nämnda studierna har tittat på kortsiktiga effekter. Men hur påverkas patienterna på lång sikt? Den frågan ställde sig Jesper Lagergren, professor i kirurgi vid Karolinska institutet och Kings College i London. Han undersökte därför hur överlevnaden under en femårsperiod efter operation för matstrupscancer påverkades av vilken veckodag ingreppet gjorts på.

– När man tar bort dödligheten som kan komma efter kort tid kvarstår resultaten, att för varje dag senare i veckan operationen görs, ju sämre prognos får patienten, säger Jesper Lagergren.

– Vår hypotes var att kirurgernas trötthet eller fokus var sämre i slutet av en arbetsfylld vecka, att man därför kanske gör något annorlunda under operationen än om man är utvilad, vilket gör att man i det långa perspektivet får en högre dödlighet i tumöråterfall. Det indikerar i alla fall den här studien, fortsätter han.

Eftersom det är den enda studien i sitt slag kan man inte dra några kliniska slutsatser av den. Men om fler kommande rapporter skulle visa på samma resultat kan det vara dags att omorganisera planeringen av avancerad cancerkirurgi. Att mota undan veckoslutseffekten genom att ha full personalstyrka jämt är däremot inget Jesper Lagergren tror är möjligt.

– Att omstrukturera planerad kirurgi från en fredag till en måndag, det är görligt. Men att vi skulle kunna ha toppkompetens på alla sjukhus dygnet runt, året om, det tror jag inte går.
Det kommer vi inte ha råd med i svensk sjukvård. ????

Specialist!

Allmänmedicin!

Specialist i allmänmedicin!

Dessa "Specialister i allmänmedicin"!

Sjuksköterskors vitarockensyndrom dödar många!

söndag 6 december 2015

Att styra hjärnan med elektroder

Jag brukar titta på Kunskapskanalen. Idag tittade jag på hjärndagarna. Det var flera intressanta program om hjärnan och dess olika funktioner.

Ett intressant program och som gäller mig som golfspelare var Konsten att fokusera med Christina Bengtsson, före detta skytt på elitnivå.

Sedan hoppade jag fram till Hur serotonin styr beslut. Serotonin har länge ansetts styra vår emotionella värld. Föreläsare var Dinos Meletis.

Gridceller och hjärnans inbyggda gps. May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv gps. Föreläsningen hölls av doktoranden Martin Hägglund som jobbar tillsammans med det norska forskarteamet.

Slutligen tittade jag på Att styra hjärnan med elektroder. Deep brain stimulation (DBS) har revolutionerat behandlingen av Parkinsons sjukdom. Under senare tid har denna behandling även använts vid en rad andra tillstånd, som exempelvis tvångssyndrom, depression och demens.
Patric Blomstedt är professor i stereotaktisk funktionell neurokirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Här berättar han om sitt arbete med denna metod där vi får se på drastiska förändringar på film och i bilder. En politiker svimmade vid tidigare tillfälle.

En kan ju undra vad jag som ren lekman har för nytta av dessa föreläsningar? Det undrar jag med ibland. Troligen är jag påverkad av min tidigare profession som medicinsk ingenjör. Eftersom jag började studera medicin och medicinsk teknik vid äldre år, tog jag mitt arbete på fullaste allvar. Det var troligen på grund av min stora passion och seriositet, som kvalificerad mobbning satte stopp för min vidare karriär. Mobbning i skolor och på arbetsplatser kan vara något för hjärnforskare att ta sig an. Mobbning är en malign samhällssjukdom!

Lite nyare KML-forskning

Jag fick nyligen "julnumret" av OHE i min hand. Det är lika intressant att läsa denna goda publikation varje gång. Dels för att det berör mig (KML) men även för att jag kan läsa om hur sjukvård och forskning arbetar tillsammans för att lösa problemen med blodsjukdomar.

Jag läser bland annat om ett Nytt vårdprogram enligt RCC-modell för KML. Man skriver följande: "En vårdprogramgrupp bestående av specialister i hematologi från samtliga sex sjukvårdsregioner förstärkta av sjuksköterske- och patientföreningsrepresentanter samt expert på allogen SCT och klinisk genetik formerades för att genomföra uppgiften. RCC Uppsala/Örebro har varit stödjande instans för arbetet.".

Det var nog allt för denna gång. Må gott och lev väl.