torsdag 20 december 2018

Har Sverige världens bästa sjukvård - eller?

a4899-om2bjag2bvore

En vän berättade en sjukhistoria, där han undrar över texten: Har vi världens bästa sjukvård? Historien finns berättad på http://jansjoberg.blog. Jag har kopierat texten rakt av.

Jag skulle medverka i ett seminarium. Det var smidigast att åka tåg. Jag älskar att åka tåg. Bussförbindelserna till och från tåget är tillfredsställande. Så var det även denna dag.

Väl framme gick jag från stationen till seminariet. Vägen till seminariet är ungefär 1 kilometer lång, och mest uppför. Efter halva vägen började höger vad krampa lätt. Jag stannade en stund och stretchade.

Jag fortsatte att gå fast lite långsammare. Krampen tilltog och spred sig sakta uppåt benet. Det kändes som en ordentlig mjölksyraattack. När jag hade ca 300 meter kvar till entrén måste jag vila flera gånger den sista biten.

Under dagens plågsamma seminarie fick jag resa mig upp flera gånger för att sträcka ut benet. Naturligtvis på grund av de envisa och smärtsamma kramperna i vad och lår.

På eftermiddagen när skulle åka hem, kunde jag knappt gå 100 meter, sedan var det stopp. Jag fick brännande kramper, likt mjölksyra i stora delar av högerbenet. Som väl var kom en av deltagarna från seminariet och plockade upp mig, så att jag fick åka med honom till stationen.

När jag kom hem började jag undersöka högerbenet och kände att den bekanta pulsationen från ormen (den ytliga lårbensartären) på benet nedanför graften hade avstannat. Jag kände ingen som helst puls. Benet kändes varmt, men var en aning blekt. I synnerhet höger fot var aningen blek.

Jag ringde 1117 för att fråga vad jag skulle göra, fast jag visste det redan. Jag berättade om mina tidigare operationer. Genast ville sköterska kalla på ambulans till mig, men jag avböjde vänligt men bestämt. Jag väckte munterhet när jag berättade att den jag bor ihop med kör som en biltjuv.

Vi åkte upp till sjukhuset jag och kom in överraskande snabbt. Jag blev mycket väl omhändertagen. Vi har ju världens bästa sjukvård.

Två unga kvinnliga läkare undersökte mig noggrant. Den äldre läkaren som var ST-läkaren ringde upp sjukhusets bakjour kärl, fast det var lördag. ST-läkaren berättade att bakjouren föreslagit mig att jag skulle ringa kirurgmottagningen för att boka ett möte med honom på måndagen.

Efter en del trixande och fjäskande per telefon med kirurgmottagningens sekreterare på måndag morgon, fick jag en tid till kirurgen på eftermiddagen. Han beställde CT-undersökning. Jag blev kallad till onsdagen samma vecka.

Möte med kirurgen och titt på CT-bilder efter en vecka. Nu var det kört med rensning av kärlen. Jag fick två veckors betänketid för en operation. Jag skulle känna efter om jag kunde leva med problemet "mjölksyra". Efter två veckor ringde jag läkaren och bestämde tid för en operation.

Det är ett gammalt ärende som jag har opererats för tre gånger. Så jag börjar bli van. Att det nu blev helt stopp, är en ny erfarenhet dock. Det blir en spännande fortsättning trots allt.

Fortfarande efter en avancerad operation och trots ett gott allmänt välmående, faller frågan över mig ibland. Hur hade det blivit om vi rensat röret då? Det är väl en ganska logisk tanke kan tro. Idag en hypotetisk fråga dock!

Om tio år får vi kanske veta svaret. Det nya implantatet (röret) håller ca tio år nämligen.


söndag 16 december 2018

I drömmar finns möjligheter

Därför mår vi bra av att drömma och längta.


Det kan vara pirret i magen när du tänker på resan som nu ska bli av. Förväntan inför kalaset du planerat så länge. Fantasin om charmören som kanske en dag slår sig ner på just din parkbänk. Tanken på vitsipporna som äntligen blommar i björkbacken. Drömmar kommer i många former – och de är viktiga för oss.


Enligt psykologen och psykoterapeuten Anne Saari finns det tre dimensioner som gör livet värt att leva: drömmar, nuet och våra mål.

– Förmågan att drömma sig bort kan hjälpa oss att orka vara i nuet, även i perioder av sorg eller oro. Att ha planer och saker att se fram emot ger oss riktlinjer och en känsla av mening, säger hon.

Anne menar att samspelet mellan dimensionerna är viktigt. Nuet är alltid närvarande och vi måste förhålla oss till våra livsvillkor. Oavsett om vi vill eller inte.

– Drömmar ger själen chans att vila. När vi fantiserar om glädjefyllda stunder är vi redan där mentalt. Vi behöver inte ens genomföra drömmarna för att kunna njuta av välbefinnandet de ger.

Anne säger att med fantasins hjälp finns allt vi behöver för att må bra inom räckhåll.

– Äventyret finns närmare än du tror.

Möjligheter till glädje


Så drömmar och fantasier skänker oss glädje och kraft och är viktiga för vår förmåga att acceptera nuet. Men det kan också bidra till mer än acceptans. Att våga stanna kvar 
i det som händer just nu och verkligen uppskatta det som händer omkring oss ger oss nya möjligheter till glädje. Då går det att finna guldkorn även i vardagen.

Anne Saari
– Det finns ett oändligt äventyr i att upptäcka storheten i det lilla. Att följa årstidernas växlingar, att odla, laga mat, baka. Skapa med våra egna händer eller bara njuta av naturens mångfald. Sitta på en strand en vårdag och njuta av speglingar i vattenytan och allt som växer och spirar runtomkring.

– När jag är helt och fullt närvarande i det jag gör, får också de drömmar som för mig framåt en plats i mitt inre.
Att existera i vardagens nu och ta in omgivningen i stort och smått är alltså viktigt, men Anne vill också lyfta fram den tredje dimensionen: våra mål.

Hon menar att både drömmar och vår förmåga att leva i nuet hjälper oss att agera och skapa verkliga mål. Vi kanske tröttnar på att bara drömma och skrider till verket i stället. Och i nuet skärps våra sinnen. Då blir det lättare att fatta beslut som ger oss riktlinjer och planer att sträva efter.

Läs mer: Calla, 88, drömmer om fler resor


Mål behöver inte nödvändigtvis utgöras av stora händelser. En resa kan vara en tur med väninnan till Ullared, lika gärna som en långfärd till Sri Lanka. Ett mål kan vara det efterlängtade huset, men det kan lika gärna handla om att få sätta de nya tulpanlökarna i jorden.

– Stort som smått är härligt, bara det skänker dig glädje och förväntan, säger Anne.

Hur vi förhåller oss till drömmar och mål förändras med åldern.

– När vi blir gamla blir vi visa, sägs det. Och det är sant. För när vi blir äldre har vi lättare att acceptera livet som det är. Och ofta får vi en större förståelse för njutning i mindre skala.

Anne understryker hur viktigt det är att behålla sin nyfikenhet och att sätta mål inom räckhåll.

– Ålderdom får inte bli synonymt med brist på engagemang i sitt eget liv. Var ärlig med dig själv och bli sams med dina begränsningar. Sen kan du sätta igång och planera.

Strunta i åldern


Drömmarna behöver dock aldrig sättas inom ramar. I drömmen finns ingen ålder, inga krämpor, inget slut. Och målen?

– Strunta i ålder och skröplighet. Unna dig själv mål att längta och sträva efter. Du kanske vill se ditt barnbarnsbarn födas. Kanske vill du absolut få uppleva sista delen i den spännande deckartrilogin du börjat läsa. Riktlinjer är viktiga. Oavsett ålder.

Vi har alla olika förutsättningar i livet. Vi har alla olika sätt att finna tillfredsställelse och lycka. Men att drömma kan alla göra. Anne menar att ingen kan beröva oss den möjligheten. Det är viktigt att komma ihåg, även när livet svider.

– Sluta aldrig drömma. Sluta aldrig utmana dig själv. Lev för det som ska ske i framtiden, samtidigt som du lever här och nu. Det blir ju dubbelt så mycket liv, ler Anne.

Läs mer:


Därför ska du inte jobba mer än 39 timmar i veckan

9 tecken på att du snart är utbränd

Motion lindrar depression lika bra som medicin

Läs reportaget i Hemmets här: Därför mår vi bra av att drömma och längta.

måndag 27 augusti 2018

45 000 studenter vill skapa nya arbetssätt

Studenterna tar täten kring personcentrerad vård och ett interprofessionellt arbetssätt via ett nytt nätverk.


– Det är en attitydfråga vid läro­sätena. Studenterna behöver arbetssättet för att klara sig i framtidens sjukvård, säger Viviana Lundberg, sammankallande i nätverket.

Det behövs betydligt mer lag­arbete i framtiden och det måste börja redan under utbildningstiden om intentionerna från utredningen En god och nära vård ska kunna bli verklighet.
Det menar Sveriges hälso- och sjukvårds­studenter (SHSS), ett nätverk som representerar 45 000 studenter inom 16 olika professioner.

Vårdens hierarkiska system måste förändras i grunden. – Vården är uppbyggd för att behandla en diagnos, inte en person, säger Viviana Lundberg.

Och arbetssättet måste in redan på utbildningarna. Att sjuksköterskor träffar tandhygienister under två timmar eller att hälsovetarna får läsa en grundkurs om sjukdomar räcker inte.

Även ute på praktik ser det väldigt olika ut när det handlar om interprofessionellt lärande.

Läs mer här: “Vården är uppbyggd för att behandla en diagnos, inte en person.”

söndag 26 augusti 2018

Sätt kryss på valsedlarna i höstens val

Hur många av er som läser inlägg på olika medier tänker sätta kryss på era valsedlar och politiker i höstens val?


Vid det senaste valet 2014 var det 24,6 procent som utnyttjade rätten att personkryssa sin kandidat. Naturligtvis är det därför som vi har de menlösa politiker vi har idag.

Mitt ödmjuka förslag är att presumtiva politiker skall stå uppradade i bokstavsordning på valsedlarna och inte som idag, i nummerordning.

En valsedel utan kryss skulle då räknas som en ogiltig valsedel. Troligen skulle detta system gör oss väljare till riktiga väljare! Till demokratiska väljare!

Mitt hemula förslag skulle då omöjliggöra politikernas systematiska val av egna politiker. Politikerna numrerar nämligen sina bästa ryggdunkare efter antalet ryggdunkar.

I år är det tyvärr försent med en förändring, men vid nästa val kanske? Naturligtvis är jag en av dem som kommer att bomba riksdagen med motioner i ärendet.

Sverige behöver handfasta politiker och inte som nu - en massa fuskande nickedockor!

lördag 25 augusti 2018

Tarmbakterier, ett nytt mänskligt organ

Tarmbakterier, ett nytt mänskligt organ och maten som gör dig frisk. Rätt mat gör dig frisk, fel mat gör dig sjuk. Och det är bra eller dåliga tarmbakterierna som får dig sugen på maten. Men det är ganska lätt att förändra bakteriefloran.

 Mjölksyrabakterier har samma effekt som antidepressiva läkemedel, säger forskaren Soki Choi.

Jag säger!
Varför låta Big Pharma tjäna miljarder på meningslösa antidepressiva läkemedel, med svåra biverkningar, när man kan äta sig frisk med mat i stället? Det är svårt att förstå för en lekman. Antidepressiva läkemedel är oftast fruktansvärt vanebildande.

Nu får vi bevis på att mat också kan vara medicin, säger Soki. Äter man t ex klassisk västerländsk skräpmat så får man farliga bakterier som producerar inflammationsframkallande ämnen.

Man kan se kopplingar mellan tarmbakteriefloran och de västerländska välfärdssjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och psykisk ohälsa.

Absolut något att fundera över och praktisera.

Om Soki Cho, PhD

Tarmbakterier, ett nytt mänskligt organ

Fermenterat, syrat och jäst

Tre av fyra sjukhusfusioner misslyckas

fredag 10 augusti 2018

Livet efter arbetets slut

Redan när jag började småskolan, berättade min fantastiska lärarinna, att vi fyrtiotalister var många och starka. Det borde ha varit uppenbart för det svenska samhället (politikerna) att i ett tidigt skede uppenbarat det uppenbara.

När jag som 14-årig skoltrött tonåring, började arbeta som målarlärling, fanns det inga tankar på att jag en dag skulle gå i pension. Jag var Stålpojken! Facket och dåtidens politiker sade att jag skulle arbeta med förvisningen om att jag en dag skulle få en tryggad pension!

När så år lades till år, blev det än mer märkbart att jag en dag skulle gå i pension. Vid femtio, började kroppen streta mot och kvida. Jag kände av ungdomens hårda arbete som bland annat svetsare och grovplåtslagare.

I dag, är jag pensionär, med en bred och gedigen utbildning, men med en sliten kropp och med en medioker pension. Min rygg är sedan länge krökt och förstörd. Axlarna värker efter alla tunga lyft. Så här hade inte jag tänkt att det skulle bli på ålderns höst, med värkande kropp och ringa pension.

Jag ber därför alla ungdomar att tänka till. Det finns ett liv efter arbetets slut, fast det inte verkar så i nutidens arbetslöshets tidevarv. Ingen kan göra om era kroppar till "perfektion"! Om ni kan, se till att gömma undan några kronor, för samhället orkar nog inte med det.

Tänk på att tiden är en tjuv, som blir allt fräckare ju äldre du blir.

torsdag 9 augusti 2018

Car T-celler får klartecken i Europa

Beskedet gäller två olika produkter, Kymriah och Yescarta, som granskats inom EMA:s process för så kallade läkemedel för avancerad terapi. De är också de två första läkemedlen som godkänts via ett prioriterat förfarande som ska säkerställa snabb tillgång till behandlingar som kan fylla stora medicinska behov.

De nya läkemedlen kan dock ge svåra biverkningar, varför behandlingarna måste följas i särskilda register för att säkerställa långsiktig säkerhet, skriver EMA i ett pressmeddelande.

Det återstår också att se vad kostnaden blir för behandlingarna och huruvida den svenska sjukvården kommer anses ha råd med dem.

Ur Dagens medicin

fredag 27 juli 2018

Räddade liv ska också levas!

Jag läser dagligen på Twitter. Idag finns det ett inlägg och en hänvisning till en blogg. Bloggen handlar om att även räddade liv ska ges en livschans.

Frisk människa = glad och lycklig

Sjuk/funktionshindrad människa = ledsen och olycklig

Ett utdrag ur texten:

Den tillfälliga sjukdomen behandlas som ett avbrott i livet, som du räknar med blir kortvarigt och övergående. Som något slags icke-tillstånd där vad du gör inte längre är så viktigt. Ett undantagstillstånd då livet står på en tillfällig paus. Där det enda du längtar efter är att bli frisk och fullt fungerande igen.

Om du däremot har en dödlig sjukdom
måste varje sekund fram till döden levas fullt ut. Trots den svåra sjukdomen. Trots de svåra symtomen. Kosta vad det kosta vill att få en döendes sista önskan uppfylld. Allt som kan göra livet mer värdefullt och meningsfullt den stunden som är kvar väldigt viktigt. Att verkligen leva tills sista andetaget.

Att vara sjuk, men varken tillfriskna eller få en dödsdom
verkar förvirra. Mycket. Trots att tillståndet blir långvarigt, eller till och med livslångt verkar de flesta friska människor tänka att så länge du är sjuk men inte dör, står livet på paus precis som när du är kortvarigt sjuk. Istället för att tänka att det går att fylla även det sjuka livet med mening – och uppleva både glädje och lycka – så verkar de se på det som något som per automatik är meningslöst. Något som saknar värde.

Läs hela det intressanta inlägget här: Räddade liv ska också levas!

torsdag 21 juni 2018

Framtidens behandling av leukemi

I går tisdag var jag och träffade min doktor för att diskutera framtiden. Det är kul att diskutera framtiden, när man har leukemi. Hahaha.

Vi pratade om att det förekommer ”forskning” med att avbryta behandlingen med Imatinib efter ett antal år. Längst har man kommit med den senare komna medicinen Tasigna, där Novartis i en studie avbryter behandlingen efter fyra år.

Både studierna med Glivec och Tasigna är hittills för små och korta i tiden för att vara säkra. Studierna med Glivec visade dock att man kunde sätta in medicinen igen med gott resultat om de kontinuerliga proverna visade på en cellökning.

Min doktor och jag var dock överens om att jag med mina ”ynkliga biverkningar”, ändå ska fortsätta behandlingen med Glivec.

Några kunskapslänkar:

Internmedicin

Blodcancerförbundet

Behandlingsfrihet

Cancercentrum

Cancerbeskedet