söndag 16 december 2018

I drömmar finns möjligheter

Därför mår vi bra av att drömma och längta.


Det kan vara pirret i magen när du tänker på resan som nu ska bli av. Förväntan inför kalaset du planerat så länge. Fantasin om charmören som kanske en dag slår sig ner på just din parkbänk. Tanken på vitsipporna som äntligen blommar i björkbacken. Drömmar kommer i många former – och de är viktiga för oss.


Enligt psykologen och psykoterapeuten Anne Saari finns det tre dimensioner som gör livet värt att leva: drömmar, nuet och våra mål.

– Förmågan att drömma sig bort kan hjälpa oss att orka vara i nuet, även i perioder av sorg eller oro. Att ha planer och saker att se fram emot ger oss riktlinjer och en känsla av mening, säger hon.

Anne menar att samspelet mellan dimensionerna är viktigt. Nuet är alltid närvarande och vi måste förhålla oss till våra livsvillkor. Oavsett om vi vill eller inte.

– Drömmar ger själen chans att vila. När vi fantiserar om glädjefyllda stunder är vi redan där mentalt. Vi behöver inte ens genomföra drömmarna för att kunna njuta av välbefinnandet de ger.

Anne säger att med fantasins hjälp finns allt vi behöver för att må bra inom räckhåll.

– Äventyret finns närmare än du tror.

Möjligheter till glädje


Så drömmar och fantasier skänker oss glädje och kraft och är viktiga för vår förmåga att acceptera nuet. Men det kan också bidra till mer än acceptans. Att våga stanna kvar 
i det som händer just nu och verkligen uppskatta det som händer omkring oss ger oss nya möjligheter till glädje. Då går det att finna guldkorn även i vardagen.

Anne Saari
– Det finns ett oändligt äventyr i att upptäcka storheten i det lilla. Att följa årstidernas växlingar, att odla, laga mat, baka. Skapa med våra egna händer eller bara njuta av naturens mångfald. Sitta på en strand en vårdag och njuta av speglingar i vattenytan och allt som växer och spirar runtomkring.

– När jag är helt och fullt närvarande i det jag gör, får också de drömmar som för mig framåt en plats i mitt inre.
Att existera i vardagens nu och ta in omgivningen i stort och smått är alltså viktigt, men Anne vill också lyfta fram den tredje dimensionen: våra mål.

Hon menar att både drömmar och vår förmåga att leva i nuet hjälper oss att agera och skapa verkliga mål. Vi kanske tröttnar på att bara drömma och skrider till verket i stället. Och i nuet skärps våra sinnen. Då blir det lättare att fatta beslut som ger oss riktlinjer och planer att sträva efter.

Läs mer: Calla, 88, drömmer om fler resor


Mål behöver inte nödvändigtvis utgöras av stora händelser. En resa kan vara en tur med väninnan till Ullared, lika gärna som en långfärd till Sri Lanka. Ett mål kan vara det efterlängtade huset, men det kan lika gärna handla om att få sätta de nya tulpanlökarna i jorden.

– Stort som smått är härligt, bara det skänker dig glädje och förväntan, säger Anne.

Hur vi förhåller oss till drömmar och mål förändras med åldern.

– När vi blir gamla blir vi visa, sägs det. Och det är sant. För när vi blir äldre har vi lättare att acceptera livet som det är. Och ofta får vi en större förståelse för njutning i mindre skala.

Anne understryker hur viktigt det är att behålla sin nyfikenhet och att sätta mål inom räckhåll.

– Ålderdom får inte bli synonymt med brist på engagemang i sitt eget liv. Var ärlig med dig själv och bli sams med dina begränsningar. Sen kan du sätta igång och planera.

Strunta i åldern


Drömmarna behöver dock aldrig sättas inom ramar. I drömmen finns ingen ålder, inga krämpor, inget slut. Och målen?

– Strunta i ålder och skröplighet. Unna dig själv mål att längta och sträva efter. Du kanske vill se ditt barnbarnsbarn födas. Kanske vill du absolut få uppleva sista delen i den spännande deckartrilogin du börjat läsa. Riktlinjer är viktiga. Oavsett ålder.

Vi har alla olika förutsättningar i livet. Vi har alla olika sätt att finna tillfredsställelse och lycka. Men att drömma kan alla göra. Anne menar att ingen kan beröva oss den möjligheten. Det är viktigt att komma ihåg, även när livet svider.

– Sluta aldrig drömma. Sluta aldrig utmana dig själv. Lev för det som ska ske i framtiden, samtidigt som du lever här och nu. Det blir ju dubbelt så mycket liv, ler Anne.

Läs mer:


Därför ska du inte jobba mer än 39 timmar i veckan

9 tecken på att du snart är utbränd

Motion lindrar depression lika bra som medicin

Läs reportaget i Hemmets här: Därför mår vi bra av att drömma och längta.

måndag 27 augusti 2018

45 000 studenter vill skapa nya arbetssätt

Studenterna tar täten kring personcentrerad vård och ett interprofessionellt arbetssätt via ett nytt nätverk.


– Det är en attitydfråga vid läro­sätena. Studenterna behöver arbetssättet för att klara sig i framtidens sjukvård, säger Viviana Lundberg, sammankallande i nätverket.

Det behövs betydligt mer lag­arbete i framtiden och det måste börja redan under utbildningstiden om intentionerna från utredningen En god och nära vård ska kunna bli verklighet.
Det menar Sveriges hälso- och sjukvårds­studenter (SHSS), ett nätverk som representerar 45 000 studenter inom 16 olika professioner.

Vårdens hierarkiska system måste förändras i grunden. – Vården är uppbyggd för att behandla en diagnos, inte en person, säger Viviana Lundberg.

Och arbetssättet måste in redan på utbildningarna. Att sjuksköterskor träffar tandhygienister under två timmar eller att hälsovetarna får läsa en grundkurs om sjukdomar räcker inte.

Även ute på praktik ser det väldigt olika ut när det handlar om interprofessionellt lärande.

Läs mer här: “Vården är uppbyggd för att behandla en diagnos, inte en person.”

lördag 25 augusti 2018

Tarmbakterier, ett nytt mänskligt organ

Tarmbakterier, ett nytt mänskligt organ och maten som gör dig frisk. Rätt mat gör dig frisk, fel mat gör dig sjuk. Och det är bra eller dåliga tarmbakterierna som får dig sugen på maten. Men det är ganska lätt att förändra bakteriefloran.

 Mjölksyrabakterier har samma effekt som antidepressiva läkemedel, säger forskaren Soki Choi.

Jag säger!
Varför låta Big Pharma tjäna miljarder på meningslösa antidepressiva läkemedel, med svåra biverkningar, när man kan äta sig frisk med mat i stället? Det är svårt att förstå för en lekman. Antidepressiva läkemedel är oftast fruktansvärt vanebildande.

Nu får vi bevis på att mat också kan vara medicin, säger Soki. Äter man t ex klassisk västerländsk skräpmat så får man farliga bakterier som producerar inflammationsframkallande ämnen.

Man kan se kopplingar mellan tarmbakteriefloran och de västerländska välfärdssjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och psykisk ohälsa.

Absolut något att fundera över och praktisera.

Om Soki Cho, PhD

Tarmbakterier, ett nytt mänskligt organ

Fermenterat, syrat och jäst

Tre av fyra sjukhusfusioner misslyckas

torsdag 9 augusti 2018

Car T-celler får klartecken i Europa

Beskedet gäller två olika produkter, Kymriah och Yescarta, som granskats inom EMA:s process för så kallade läkemedel för avancerad terapi. De är också de två första läkemedlen som godkänts via ett prioriterat förfarande som ska säkerställa snabb tillgång till behandlingar som kan fylla stora medicinska behov.

De nya läkemedlen kan dock ge svåra biverkningar, varför behandlingarna måste följas i särskilda register för att säkerställa långsiktig säkerhet, skriver EMA i ett pressmeddelande.

Det återstår också att se vad kostnaden blir för behandlingarna och huruvida den svenska sjukvården kommer anses ha råd med dem.

Ur Dagens medicin

fredag 27 juli 2018

Räddade liv ska också levas!

Jag läser dagligen på Twitter. Idag finns det ett inlägg och en hänvisning till en blogg. Bloggen handlar om att även räddade liv ska ges en livschans.

Frisk människa = glad och lycklig

Sjuk/funktionshindrad människa = ledsen och olycklig

Ett utdrag ur texten:

Den tillfälliga sjukdomen behandlas som ett avbrott i livet, som du räknar med blir kortvarigt och övergående. Som något slags icke-tillstånd där vad du gör inte längre är så viktigt. Ett undantagstillstånd då livet står på en tillfällig paus. Där det enda du längtar efter är att bli frisk och fullt fungerande igen.

Om du däremot har en dödlig sjukdom
måste varje sekund fram till döden levas fullt ut. Trots den svåra sjukdomen. Trots de svåra symtomen. Kosta vad det kosta vill att få en döendes sista önskan uppfylld. Allt som kan göra livet mer värdefullt och meningsfullt den stunden som är kvar väldigt viktigt. Att verkligen leva tills sista andetaget.

Att vara sjuk, men varken tillfriskna eller få en dödsdom
verkar förvirra. Mycket. Trots att tillståndet blir långvarigt, eller till och med livslångt verkar de flesta friska människor tänka att så länge du är sjuk men inte dör, står livet på paus precis som när du är kortvarigt sjuk. Istället för att tänka att det går att fylla även det sjuka livet med mening – och uppleva både glädje och lycka – så verkar de se på det som något som per automatik är meningslöst. Något som saknar värde.

Läs hela det intressanta inlägget här: Räddade liv ska också levas!

torsdag 21 juni 2018

Framtidens behandling av leukemi

I går tisdag var jag och träffade min doktor för att diskutera framtiden. Det är kul att diskutera framtiden, när man har leukemi. Hahaha.

Vi pratade om att det förekommer ”forskning” med att avbryta behandlingen med Imatinib efter ett antal år. Längst har man kommit med den senare komna medicinen Tasigna, där Novartis i en studie avbryter behandlingen efter fyra år.

Både studierna med Glivec och Tasigna är hittills för små och korta i tiden för att vara säkra. Studierna med Glivec visade dock att man kunde sätta in medicinen igen med gott resultat om de kontinuerliga proverna visade på en cellökning.

Min doktor och jag var dock överens om att jag med mina ”ynkliga biverkningar”, ändå ska fortsätta behandlingen med Glivec.

Några kunskapslänkar:

Internmedicin

Blodcancerförbundet

Behandlingsfrihet

Cancercentrum

Cancerbeskedet

måndag 9 april 2018

Kolhydraters skada på Din hjärna

Den amerikanske neurologen och medicine doktorn David Perlmutters bok ”Grain Brain” kommer ut i svensk översättning i slutet av maj och heter då ”Hotet mot din hjärna – den över- raskande och skrämmande sanningen om hur vete, kolhydrater och socker långsamt dödar ditt mest känsliga organ”.


Den boken måste läsas av alla med hälsointresse och de som försöker åstadkomma en hälsosammare och friskare ålderdom.

Fetma krymper hjärnan
Mycket talar för att resonemanget har viss bärkraft och många av de studier som Dr Perlmutter laborerar med har som underlag utmärkta studier i bra tidskrifter och han visar att ju fetare man är desto mindre blir hjärnans volym. Det finns även studier som visar att vid ökat sockerintag minskar hippocampus - sjöhästen (centrum för minnet i hjärnan) kapacitet.
Till detta skall läggas att läkemedelsindustrins olika försök att lösa Alzheimer-problematiken grundligen har misslyckats och att inga försök att minska plack-bildning- en har fört de olika teorierna vidare.

Alzheimers drivs av inflammation
Det nya är att även Alzheimers är en sjukdom, liksom många andra så kallade folksjukdomar, som troligen drivs av inflammation på samma sätt som hjärt-kärlsjukdomar, stroke, diabetes och även cancer.
Man kan mäta förhöjda CRP-värden, som indicerar inflammation – vita blodkroppar som aktiverar låggradig inflammation i de små blodkärlen ute i vävnaden - och som långsamt, långsamt gör att organen blir alltmer odugliga för att slutligen klappa ihop och för hjärnan blir ju det katastrofalt.

Läs hela den intressanta sammanfattningen av Karl E Arfors här >>>

Läs även sammanfattningen "Hotet mot din hjärna" av David Perlmutter

måndag 2 april 2018

Insulinets giftiga effekt och moderna sjukdomar

Jag skriver inte så mycket eget material här numera. I stället skriver jag på egna historier, vilka troligen blir böcker för utgivning så småningom. Trots allt läser jag om det som intresserar mig mest.


Här under ett inlägg från Dr Jason Fung om det tillverkade insulinets problem och påverkan på människokroppen. Håll tillgodo.

 

Här följer ett översatt gästinlägg av dr Jason Fung, kanadensisk njurspecialist och världsledande expert på periodisk fasta och LCHF:

Kan det vanligen utskrivna läkemedlet insulin ha betydelse för dödligheten vid typ 2-diabetes?

Fiaskot med läkemedlet rosiglitazone och den chockerande 22% ökade risken för död man fann i ACCORD-studien fick forskare att fokusera på de potentiellt skadliga effekterna av några av dessa blodsockersänkande läkemedel. Insulin var det äldsta och mest effektiva och tiden var inne för att se över paradigmet om insulinets giftiga effekt.

Att diagnosticera hyperinsulinism har alltid varit problematiskt av flera olika anledningar. Insulinnivåer varierar mycket under dagen och som svar på olika livsmedel. Frisättning av insulin, som alla hormoner, sker i pulser, vilket innebär att två mätpunkter kan skilja sig mycket åt även om de bara mäts minuter ifrån varandra. Att mäta fasteinsulin löser en del av dessa problem, men det varierar vitt mellan människor och tenderar att reflektera den underliggande insulinresistensen.

Hyperinsulinism har ansetts vara ett potentiellt problem, även så långt tillbaka som 1924. När insulinanalyser blev tillgängliga under 1960-talet blev det tydligt att insulinresistens framkallar hyperinsulinism, men det motsatta är också sant – hyperinsulinism kan orsaka insulinresistens.

Läs vidare här >>>

fredag 30 mars 2018

Vilken kost orsakar cancer?

Jag läser en mycket intressant redovisning av Dr Jason Fung. Han redovisar hur världen har tänkt om kost under tid. Många har gjort massor av misstag i sin iver att tjäna pengar på naiva människor.


I takt med att det blev mer och mer tydligt att miljöfaktorer påverkar förekomsten av cancer, blev kosten det första som misstänktes. Den fråga som sedan ställdes var vilken specifik del av kosten som var boven. Fett i kosten blev direkt misstänkt. Från sena 1970-talet till 1990-talet var vi fast i en hysterisk fettfobi. Vi trodde att fett orsakade allt dåligt. Det orsakade fetma. Det orsakade högt kolesterol. Det orsakade hjärtsjukdom. Det orsakade förmodligen dålig andedräkt, håravfall och var dessutom anledningen till att man skar sig på papper.

Det fanns aldrig något faktiskt bevis för tanken att fett från kosten, som människor ätit sedan, tja, vi blev människor, skulle vara skadligt. Men det spelade egentligen ingen roll, eftersom hela den vetenskapliga världen hade på sig fett-är-dåligt-glasögonen. Vem behöver bevis när det finns dogmer?

Eftersom allt dåligt gick att skylla på fett, orsakade det troligtvis cancer också. Ingen hade egentligen någon aning om varför fett från kosten skulle orsaka cancer. Ingen hade observerat att folk som konsumerade mycket fett i stor utsträckning fick cancer. Men det spelade ingen roll, eftersom den nya regeln var att ge fett skulden för allt. Vi fortsatte helt enkelt på den banan!

Baserat på denna hörsägen lät National Institute of Health miljoner dollar försvinna in i en gigantisk studie för att bevisa att fett från kosten orsakade viktuppgång, hjärtattacker samt bröstcancer.

Denna massiva randomiserade kontrollstudie (den gyllene standarden av evidensbaserad medicin) som fick heta Women’s Health Initiative, registrerade närmare 50 000 kvinnor. Vissa kvinnor instruerades att följa sin vanliga kosthållning, den andra gruppen skulle dra ner på mängden fett från kosten till närmare 20 procent av kaloriintaget och öka intaget av spannmål, grönsaker och frukt.

Läs hela det intressanta reportaget här >>>

måndag 12 februari 2018

Ett livsviktigt behov av prostatascreening

Nu hör vi och kan läsa om socialstyrelsens rekommendationer att inte rekommendera allmän screening av prostatacancer, eller enligt PSA-värden befarad prostatacancer. Det är en mycket märklig rekommendation av en myndighet, enligt mitt sätt att se det. Detta uttalande börjar närma sig ålderism och åldersapartheid.

Naturligtvis tänker man sig då att biverkningarna och kostnaden av ultraljud och en samtidig totalt blind biopsi av prostatan. Hur imbecilla är man inte då? Jag menar att helt blint sticka in nålar i prostatan genom ändtarmen för att söka efter cancertumörer är så huvudlöst så det borde vara åtalbart och långt utanför mänskligt tänkande.


Naturligtvis ska läkaren remittera en person med högt PSA-värde till en MR-undersökning. Med en MR-undersökning kan läkaren lätt och snabbt konstatera om det finns några tumörer. Det är ett "Nytänkande i människans tjänst"!

Det blir ingen allmän screening för prostatacancer

Allmän screening för prostata: "Skulle rädda livet på en massa män"

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform

Tips på hur du tar hand om din prostata

Nytänkande i människans tjänst